Livsfunderingar eller vårdepp?

De senaste veckorna har jag funderat mer och mer på vad jag håller på med och vad jag [FET]vill [/FET]i livet egentligen? Jag är snart 43 men känner mig precis lika villrådig som när jag tog studenten för 25 år sedan, frågar mig fortfarande vad jag ska bli när jag blir stor?! Jag har egentligen ett underbart jobb, sköter mig själv och bestämmer över min egen tid - dessutom innebär det resor till Grekland 5-6 ggr / år. Det låter ju som en dröm men det finns baksidor med allt. Dels krävs det att man är oerhört strukturerad (vilket jag inte är) dels är den Grekiska mentaliteten inte alltid på samma nivå som den Svenska, man förväntas vara tillgänglig 24/7 vardag som helg och det är en hierarki som inte passar mig som är ganska bestämd och envis och använder sunt förnuft... Hur som helst, har jobbat med detta i 6 år nu men jag har helt tappat lusten. Jag tål inte se datorn längre och jag får ångest av att öppna mailen och jag orkar inte ta tag i någonting över huvud taget. Känner att jag bara blir arg på allt och alla och allt känns skit och meningslöst... Ibland får jag bara lust att skita i allt och söka jobb som grävmaskinist, gud va skönt att bara sitta i en grävskopa hela dagen - Där är hålet -GRÄV liksom ha ha! Eller bonde, sitta i en traktor och bara köra runt runt i alla oändlighet på en jättestor åker! Kanske börja studera till hösten?! Söka ett jobb, vadsomhelst? Starta eget i trädgårdsanläggning? Eller kanske rent av FLYTTA till Grekland, för jag älskar dofterna, värmen och solen och det salta medelhavet - jag vet ju det... Nej...det får bli när barnen är vuxna och utflugna - då ska jag sitta på en bygata i Kretensiska bergen och virka, Ha mitt lilla grönsaksland och ett par katter och en hund och diskutera matlagning och recept med grannfruarna. Som också sitter och virkar.... Nog om det, Igår testade jag att göra omelettmuffins till mellanmål! Det blev så himla gott, perfekt som eftermiddagsfika istället för bullar!

Kommentarer

7 mars 2013 09:10

Matso

Risken är om det kommer barn-barn. då vill du inte sitta i Kretinska bergen även om det låter som en dröm. Min erfarenhet.
7 mars 2013 09:15

Bumerang

Fortsätt spåna och våga prova nytt när du är redo! Jag jobbade länge inom en bransch, ganska hektiskt och karriärinriktat. De senaste åren har jag känt att det är något annat jag ska göra. I höstas tog jag steget och har börjat plugga igen, ska omskola mig helt men det fina är att alla mina tidigare erfarenheter både från arbete och livet kommer att vara väldigt användbara i min nya roll. Så go for it, våga pröva nytt!
7 mars 2013 09:24

annfre68

Ibland är det så svårt att bestämma sig ... men rätt som det är händer något som visar vägen ibland - Grekland är så underbart, mitt resmål varje år, så jag förstår precis, men har även sett baksidan ... med hur de jobbar och så..
7 mars 2013 09:48

utter

Haha, älskar grävskopeexemplet! "Där är hålet -gräv". :)
7 mars 2013 09:49

Emmiisz

Tackar... De första KG bara sprang av mig, nu går de segare och segare.. Men det är bara att kämpa vidare.. Jag känner igen detta med depression. Åker själv dit lite då och då och man känner bara för att lägga sig ner och gråta.. Det är bara att kämpa vidare, du kommer fixa de galant, speciellt nu när solen är framme. Jag känner själv att jag mår mycket bättre när solen är framme.. Får en helt ny kraft. Sedan har jag nu bytt från dagpass till enbart kvällspass på jobb och de har hjälpt mig jättemycket..Jag kan sova ut på morgonen och ändå hitta på saker under dagen. :)
7 mars 2013 09:51

kretaullis

Ha ha! Ja det där med grävskopan, det slog mig i morse! Det byggs nytt hus på gatan hemma och varje morgon passerar jag grävmaskinisten som gräver och gräver. Ser så himla enkelt och okomplicerat ut, ingen mailkorg som fylls på fortare än man hinner svara eller kunder som klagar eller tråkiga dryga arbetsuppgifter... Fast jag skulle säkert gräva i "fel" hål ha ha!

Logga in för att skriva en kommentar.