Födelsedagsvecka
Idag fyller jag år.
Yes, så är det :)
Och när man fyller år ska man fira. Och då får (bör!) det synas både i matdagbok och viktkurva, annars är det banne mig inte på riktigt ;)
I lördags var jag på en underbar Stockholms-dag med mina föräldrar. Lunch i Hötorgshallen med nordafrikansk plockmat och middag på favoritrestaurangen Roppongi Seikoen, den äldsta och antagligen bästa japanska restaurangen i Stockholm.
Till första förrätt fyra små japanska rätter: pilgrimsmussla, bläckfisk och krabba i senapsdressing, sojakokt sjögräs, krabba i citronmajonäsmarinad och spenat i sesamolja.
Till andra förrätt grillad pilgrimsmussla och sparris med vitlökssmör.
Till huvudrätt en helt fantastisk sashimi med de bästa råvarorna man kan tänka sig och flera spännande fisksorter.
Åhhh, jag njuter fortfarande vid tanken på denna makalöst underbara middag :D
Idag fick jag lyxfrukost på sängen, i förmiddags blev det såklart tårta och ikväll blir det nog nått gott också.
Jag håller på att sepparera från min bästis och pojkvän Jonas.
Det är skitjobbigt och jag märker hur det går ut över matvanorna, ibland är det väldigt lätt att äta för mycket när det händer mycket och ibland är det väldigt svårt att få i sig något alls när hjärtat är en stor tung klump och magen är fylld av känslor... I många år var svält och matkontroll de enda sätten jag kände till att hantera mina känslor, och jag märker på en gång det stormar att de tankarna vaknar till liv med mig.
Men jag har faktiskt kommit förbi den perioden nu, och jag vet att det fins andra betydligt bättre sätt att hantera jobbiga situationer. Jag vet dessutom att mina extra kilon inte har ett dyft att göra med huruvida någon vill leva med mig eller inte. Tyvärr fins det alltid röster i huvudet som säger något annat. "Om du bara skulle ha *** så skulle han säkert inte lämna dig"-demonen är stark. Men jag är starkare ;)
Jag lär mig och ser det som ytterligare en utmaning att stå stadig i mig själv, vila i min kärlek till mig själv, till världen och till den man jag faktiskt älskar. Även om han för tillfället inte känner likadant har jag faktiskt rätt att äga min egen kärlek och stå för den. Än så länge är vi fortfarande lika goda vänner, och det är ju alltid något. Det är som det är, och det är som det bör vara och det kan inte vara på något annat vis. Så är det Alltid.
Men men, livet går vidare och vem vet vart det kommer föra mig.
Det är ett äventyr, svindlande vindlande läskigt underbart galet, och det är precis som det ska vara.
Kram till er alla
PS. Ett fotominne från för på dagen 22 år sedan: Jag tyckte om tårta redan som 1-åring ;D
Kommentarer
-
Grattis på födelsedagen. Fyller man år så får man fira, det är ju bara en gång i året man gör det.
Logga in för att skriva en kommentar.