Tre månader för resten av livet

Idag fick jag nog kände jag. Skulle fixa mig för att gå iväg på ett event anordnat av Topshop och Elle, men allt kändes bara fel. Linnet skavde, skärpet gick inte att knäppa ens på yttersta hålet. Jag bara satte mig på golvet och grät. Sambon bara tittade på mig helt handfallen. Jag har mått så dåligt så länge, det går inte en minut utan att jag tänker på hur tjock och oformlig jag känner mig. Självhatet gör mig styggare mot mig själv än jag någonsin skulle vara mot min värsta fiende. Nu orkar jag inte längre. Det handlar inte om att jag måste vara disciplinerad och bli snygg, det handlar om att jag måste lägga om hela min livsstil. Att leva som jag gör nu, när siffran på vågen stiger i takt med att min ångest ökar, det är inte ett liv värt att leva. Så förtvivlad har jag känt mig idag. Därför har jag bestämt att oktober-december måste bli uppstarten till en livsstilsförändring. Jag måste träna på hur jag behandlar mig själv. Måste bryta en ond cirkel. Sambon hänger på, men med andra mål än jag. Det spelar egentligen ingen roll, det här handlar om mitt liv.

Kommentarer

28 september 2011 01:04

BoomBoom

Kämpa på!! Du fixar detta nu när du har sambons stöd så kommer det bli enklare , all in!! Lycka till =)
28 september 2011 04:54

linamia

oj, vad jag känner igen mig! STORT lycka till!
28 september 2011 06:11

jaropi

Varför vänta, börja nu o må bättre, självkännslan är det viktigaste vi har,, Vet att många finns här o stöttar, Ta tag i ditt liv o va glad du har mannen bakom dig Stå på så fixar du detta,, kram o pepp i massor
28 september 2011 06:20

nittras

Tack för peppningen, tänk att vakna till detta :-)
28 september 2011 07:52

zaga

Ibland kan ihopklappningar vara det som faktiskt tar oss ur en ond cirkel, hur ont det än gör i stunden. Jag hoppas att du finner en väg som fungerar för dig. Försök inte ändra precis allt på en gång. Börja med en eller ett par saker och låt dig stärkas av att du klarar dem och lägg till till nya förändringar vart eftersom! Annars är risken att du känner att det blir för mycket och du faller igen. Ta hand om dig och STORT lycka till! Peppkram!
28 september 2011 19:22

nittras

Jag tror du har helt rätt, och det är väl mitt största "hinder", att jag inte tror på att jag klarar av att förändra mig själv. Men man måste ju börja i det lilla. Det finns ju ett talesätt som säger: Gud, ge mig kraft att acceptera det jag inte kan förändra, mod till att förändra de saker jag kan och visdom nog att förstå skillnaden mellan de två. Fast jag får nog förlita mig på min egen förmåga ;-)

Logga in för att skriva en kommentar.