En tyst dag

I morse var allt som vanligt. Steg upp vid 6-tiden då jag skulle till stan på ett uppdrag. Men snart började de killa i halsen och så var det slutpratat. Slltefter som dagen gick försvann rösten och förmågan att svälja. Jag satt med i förhandlingar och som väl var behövde jag inte prata så mycket. Jag lyssnade, bedömde och iaktog. De var min uppgift idag.
Jag klarade dagen med nöd och neppe. Hemma igen kl 18, skapligt lång dag. Nu rinner ögonen och jag mår pyton. Tur att jag har tid att tycka lite synd om mig själv :) Det får man göra bara man inte fastnar i det.

Bacillerna kommer nog från barnbarnen.Ja ja, så det kan bli.
Vivan

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.