icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
27 maj 2010 14:32

Frustratioooon

Känner frustration som växer innombords. Syrran ringde och ska åka med vår handikappade far på en vecka till ett ställe inte alltför lång från min dotter. Det är snällt av henne. Men far som jag inte haft så mycket kontakt med när jag växte upp, det var bara mina 3 syskon som dög, nu vill han besöka min dotter och skriva brev till hene. Det borde jag ju vara glad för, men han frågar inte mig om addressen, utan vänder sig till syrran. Min dotter ligger på gränsen till utmattning med mycket på jobbet och mycket runt omkring, en dotter som ska ta studenten bl a. Så jag påpekade och vädjade till henne att inte åka dit denna vecka då det blir ytterligare en belastning. Det går inte att stoppa henne. Far har aldrig tidigare frågat efter mina barn och dottern känner inte att hon har någon kontakt med sin morfar.

Frustrationen växer innombords. Herre Gud, villka människor. Varför kan dom inte lyssna på vad man säger!! De kör sitt eget race utan hänsyn till andra. Jag känner mig så överkörd och maktlös inför deras egoistiska planer. Min man säger, dom har ju alltid varit såna som gör vad som faller dom in. Dom har ju aldrig lyssnat till andra eller frågat efter andras åsikter. Det stämmer tyvärr.
Ja ja, hoppas bara att dom inte ställer till med något. Man känner nästan alltid oro när de far fram för det blir inte alltid bra. Då står hon bara där och säger, oj då, det tänkte jag inte på.
Så, nu har jag fått lätta lite på trycket. Får försöka ringa dottern och varna henne för att en bulldoser är på väg.
Vivan

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.