Olika dagar
Så olika dagarna kan vara. Mannen sa igår kväll att han var sugen på vofflor. Så jag ringde syrran och mågen på förmiddagen och bjöd dom till eftermiddagen. Svågern har ett svårt humör (minst sagt) han tillhör dom man aldrig får säga emot. Jag gjorde massor av våfflor och vi åt med både grädde och sylt. Det var gott och alla hade trevligt runt bordet. Så satte vi oss i soffan och svågern började inleda en disskution. När jag tyckte olika mot honom och ifrågasatte lite hans ståndpunkt var det färdigt. Han började i vanlig ordning vråla och skrika. Jag sa lungt, nu ska vi lugna oss och prata lungt om saken. Vi behöver inte tycka lika men vi pratar lungt.
Himmel så ilsken han blev. Han for upp ur fotöljen så jag var rädd att den skulle gå sönder, skrek att nu var det dags att åka hem, slet till sig jackan och sprang ut till bilen. Syrran och jag bara tittade på varandra. Vi har ju sett detta många gånger förr. Min man blev också arg och sur för att jag reagerade och sa ifrån. Men jag gillar inte att någon skriker åt mig och jag måste väl inte tycka som han. Dessutom frågade han mig vad jag tyckte. Och hemska tanke, jag tycket inte som han.
Ja, syrran gick ut till honom och de for iväg.. Min man och jag sitter i olika rum och har inget att säga varandra just nu. Tänk så det kan bli när man inte håller med och jamsar utan har en egen åsikt. Visst är en del människor konstiga. Varför disskutera en sak om man inte kan ta att andra tycker olika?
Ibland är jag så trött på karlar så det är inte klokt. Har läst Mia Törnbloms böcker och jag böjer mig inte längre för vad som helst och jag behöver inte ta emot att någon skriker åt mig. Jag har rätt att ha en egen åsikt och respekteras för det. Men visst kostar det på att mötas av "stora tystnaden" för att jag vågar yttra mig utan att hlla med. Ja, det är den lördagkvällen det.
Vivan
Kommentarer
-
ja du så kan de gå, har oxa varit med om ,men du ska inte behöva hålla med om deinte känns ok, nu är vi så gammla så vi måste stå för vad man känner o tänker, fast de är svårt att få till de, men jag tycker du gjorde rätt.Hoppas din gubbe håller på dej, hoppas han mår bättre i allt att de går framåt.Ja du livet är ett givande o tagande.hoppas du får en bättre dag i dag. kram på dej från ninni
-
Tack för kommentgar. Ja, söndagen blev mycket bättre. Vi behöver båda lite tid för eftertanke ibland. Mannen menade att jag skulle märkt när svågern gick igång, men det gick så fort så jag hann inte fatta vad som hände förräns det brakade löst. Han är inte välkommen hit på länge. Stackars syrran som lever med honom. Det är nog inte alltid så roligt. Modigt av henne att klara av det. Mannen mår mycket bättre och vi promenerar tillsammans ibland. Det du!!! Kram Vivan
Logga in för att skriva en kommentar.