Sol och hopp om vår

Tänk att solen kan vara så efterlängtad. Kallt i morse, men jag trotsade kylan och klädde mig i kjol och lågskor då jag skulle till stan och klippa håret. Solen kom fram och temperaturen steg. Det droppade från taken och plaskade på gatorna. Jag tog en skaplig promenad i solen. Tog en nyttig fika och kände att kanske kanske ändå.
Fast jag känner mig lite down ändå. Jag såg en tjock människa i spegeln hos frissan. Och tänk att det var jag. Nu måste jag utöka promenaderna och ska på gym i morgon. Idag har jag gått 10 500 steg. Bra gjort av mig, i alla fall. Det gick lätt att äta upp sig, men tar tid att äta ned sig. Men nu ####### ska jag ta tag i detta och inte ge mig. Så får det bli. Orkar inte med värken i knät längre och den blir nog mindre och jag blir det också.
Vivan

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.