icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag strävar mot ta hand om mej, att äta och röra på mej för att må bra, målet har annars alltid varit att få en smal och fin kropp. För ca 5 år sen hade jag diagnostiserad anorexi och gick på behandlig. Idag är mat och kropp fortfarande ett svårt och väldigt känsloladdat område.

Det finns ingen väg runt eller någon genväg, vägen går igenom det man vill undvika.
9 juni 2010 23:26

knep och knåp...

Ett evigt pysslande det här att fylla i allt man äter! Och inte vet väl jag vad allt väger??? Undrar hur pass missvisande dagboken blir, kanske jämnar det ut sig i slutändan. Var på studentfirande igår em och kväll och jag mäktar faktiskt inte med att skriva upp allt. Inte för att jag åt för mycket men för att det var ´både fika- och matbuffé.

Redan efter tre dagars matdagbok kan jag nog konstatera att kvällarna är ett problem, för jag har aldrig lust att fixa med maten vill bara äta med en gång när jag kommer hem och få det överstökat. Under dagen äter jag på jobbet, pedagogisk lunch, så då behöver jag inte bekymra mej så mycket.

Motion det är obefintligt för tillfället. Känns som att man måste vara vältränad för att passa in på gymmet, så träna för att kunna gå och träna, hm. Det blir alltid så on eller off för mej med träningen. Kommer jag in i det så det bara det som gäller och allt annat stryker på foten. behöver hitta balansen.

 bla bla bla

"Att leva är som att borsta tänderna. Det ska göras varje jävla dag" (Arne Anka)  

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.