Som ett slag i magen.

Vaknade idag peppad till att röra på mig. Till att äta nyttigt och liksom få saker gjorda idag. Åt frukost, ett halvt knäcke bröd och två ägg och lite äppeljuice till det. Helt okej enligt mig och dessutom lite stolt över att jag åt frukost då jag fått in den dåliga vanan att inte äta det. Ville göra mig fin för min sambos skull och sminkade mig därför och gjorde iordning håret.. Så går vi ut på en promenad. Och eftersom jag under denna fått tillbaka tjockt slem i halsen så säger jag att jag inte vill gymma idag så han får göra det själv. Sen efter ett tag säger jag på skoj med en super löjlig röst att jag ska titta på tv och äta muffins.. Menade det verkligen inte och då tänder han till och blir typ arg på mig. Försöker förklara att jag skojade. Detta skapar världens diskussion mellan oss och jag har tidigare bett honom inte kommentera och klanka ner på mig om jag ätit choklad eller likande fast jag borde låtit bli. Eftersom jag själv mår dåligt av det och sen kanske börjat se att det bara är nya tag och om han då kommer och trycker ner mig igen så blir allt dåligt igen. Men han verkar inte förstå det. Vår diskussion fortsatte och han sa då att det är ju BARA till att låta bli att äta sånt onyttigt.. BARA att.. Säger han som är pinsmal och inte kan bli tjock. Kvittar vad han än stoppar i sig så blir han inte tjock.. Han fattar inte vad det handlar om.. Sen efter ett tag försöker vi bli sams och jag säger "jag älskar dig" då säger han "jag älskar dig med, men jag älskar dig mer om du blir smal". Blev skit ledsen och får nu tårar i ögonen av att tänka på det. Kändes verkligen som att få en smäll på käften, ett slag i magen. Och han förstod heller inte varför jag blev ledsen över det. Jag verkligen försöker göra mitt bästa efter vad som känns bra för mig.. Och att höra det kändes verkligen inte bra. Jag orkar inte ha massa förväntningar på mig att jag kommer att klara detta för är så sjukt jobbigt när man hela tiden känner sig som en stor fet besvikelse, någon som inte klarar ens att gå ner i vikt. Så var även denna dagen förstörd.

Kommentarer

7 oktober 2011 14:00

Tabirimiri

Det var taskigt sagt av honom, så har min mamma vart precis så också mot också mycket bråk och reta mig. Men han ska ju älska dig för den du är och inte klanka ner dig =( Känner man sig inte skick för att träna så kan man inte tvinga. Hoppas att löser sig. Hejar på dig pepp pepp
7 oktober 2011 12:52

Fuzzynut

Det var riktigt hemska ord han hävde ur sig :( Det gör ju knappast saken lättare för dig att gå ner i vikt av att höra det där... Usch! Mängder av styrkekramar ifrån mig!!
7 oktober 2011 12:57

Loppan43

Så får man inte säga! Hans uppgift är att älska dig oavsett vad. Försök att skaka av dig det och räta upp ryggen. Du duger som du är oavsett vad han säger och så länge du håller huvudet högt och älskar dig själv, kan inget rubba dig. Dessutom tycker jag att du bör tala om för honom att du blir ledsen när han uttrycker sig så och att det vore bra om han stöttade dig istället för att döma dig. Skickar massor av kramar och styrkepiller från mig med! You go!!!
7 oktober 2011 12:58

yatzy

Vet att han menar väl, men jobbigt när han inte förstår vad det faktiskt innebär att gå ner i vikt.. Att allt inte är så jäkla lätt som han tror att allt är BARA till att göra si o så..
7 oktober 2011 13:00

Loppan43

Ja, jag vet hur du menar - Ordet kanske han behöver lägga till är "empati". Att kunna sätta sig in i din kamp! Han får tänka sig för lite tycker jag....
7 oktober 2011 13:10

Greebo

Karlar! :( Bli arg istället för ledsen om du kan, och försök använda energin i ilskan till nåt bra! Jag tror iallafall att du kan klara det här! Pepp!
7 oktober 2011 13:16

Loppan43

BRA!!! =)
7 oktober 2011 13:16

yatzy

Jo han behöver tänka sig lite för hur han uttrycker sig. Blir både arg och ledsen, men mest ledsen eftersom det trots allt kom från den enda personen förutom min mamma som alltid kan få mig att må bra, som jag kan berätta allt för som jag litar på mest.. Jag tror också att jag kommer att lyckas men för att klara det måste jag ju få göra på mitt sätt..
7 oktober 2011 13:19

Loppan43

Precis ...och framförallt för din skull - Inte för hans skull!
7 oktober 2011 13:21

Greebo

Precis! För DIN skull! :D
7 oktober 2011 14:15

Iildun

De e alltid upp till dig själv och hur du vill göra, men allt går lättare om den man älskar stöttar och förstår att man har sina med och motgångar, något han borde veta, jag skickar iaf en pepp :) du kommer klara detta :)

Logga in för att skriva en kommentar.