icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

När ni nått er målvikt, hur har ni tänkt er matvanorna då?

Veteran
5155 inlägg
14 december 2011 23:07

Satte in en tråd på LCHF, men egentligen är det kanske bättre att ha en tråd för hur ni drömmer om att eran diet ska vara när ni nått målvikten. Jag är nu där 63 kg lättare och med 63 kg kvar. (dom ska vara kvar) Nu vill jag fixa det här utan att jojobanta mer i mitt liv. Hur många av er har egentligen tänkt på hur era matvanor ska se ut när ni är i mål. Jag kan inte tänka mig ett liv utan potatis. Vill helst kunna äta lite mer onyttigt på helgerna och vara striktare på veckorna. Men hur många här har egentligen tänkt på hur livet ska vara när ni är i mål?? Det är är nog så viktiga frågor och ska vi lyckas tror jag att det är viktigt att ta en riktig funderare på den saken. Annars så kommer vi fortsätta att föda alla bantningsexperter livet ut :)

  • Veteran
    1354 inlägg
    15 december 2011 08:29

    Jag tror att det är det som är den avgörande skillnaden mellan att ha en släng av ätstörning eller inte, Xara. Jag är inte säker, men om jag går till mig själv så känns det så. Under den större delen av mitt liv, när allt funkat ch glidit på, har jag legat stabilt som smal/normalviktig. Men när det tuffat till sig på olika vis har jag antingen glidit ner till undervikt eller glidit upp till övre skiktet av normalvikt. Och när livet stabiliserat sig så har vikten gjort likadant. Och mina ätbeteenden. Sen är det inte så många som trugar mig heller. De jag känner vet att det är ingen idé att tjaffsa med mig. Jag gör som jag vill i vilket fall och blir bara förbannad om nån försöker få mig på andra tankar :) När jag hade avslutssamtal på Itrim för nån vecka sen så slängde jag ur mig lite i all hast att vi alla som var medlemmar där hade väl nån form av ätstörning. Min coach fck mig genast på andra tankar när hon sa att det också kunde handla om mycket representation och fel val i såna sammanhang. Och där kände jag igen mig också, så jag backar på att all övervikt handlar om skruvat matbeteende. Och om det är ovanor och okunskap som lett till övervikten så tror jag att det är lättare att hålla målvikten, än om man har en ätströrning som ligger och spökar. Inbillar sig kvasipyskologen Bummlan :)

  • Veteran
    1186 inlägg
    15 december 2011 08:33

    Jag har bara några kilo kvar till det målet jag satt upp, men har inte bestämt mig om jag ska stanna där. Jag brukar äta mindre i veckan och sedan äta lite mer onyttigt på fredag och lördagskvällar. Med ett eget utformat Viktväktarprogram så kan jag spara points till helgen genom motion. Dom använder jag på tex. chips, choklad eller annat som jag tycker om. Jag tror jag kommer att öka på vardagsmaten i första hand, för att hålla min viktminskning. Grattis till din fantastiska viktminskning, mina 14 kg känns rätt så futtiga jämfört med din prestation.

  • Veteran
    5155 inlägg
    15 december 2011 08:41

    Jag tycker egentligen inte att jag har någon ätstörning även fast jag har tacklat stress och oro med att antingen inte äta eller äta för mycket. När jag bröt benet så blev det tröstätande, det är ju anledningen till att jag gick upp så väldigt mycket nu. Men att avvara allt och aldrig ha "fest" vill jag inte, så det här är verkligen något som jag vill lära mig att hantera.

  • Veteran
    5155 inlägg
    15 december 2011 08:42

    Tack Paloma :)

  • Mycket engagerad
    242 inlägg
    15 december 2011 13:38

    En diet är inte en normal kost, normalt förhållandet till mat, matvanor etc. Så någon form av ätstörningar är dieter, bantningsmedtoder om än kcal-beräknande. Gränsen är hårfin. Man måste balansera klokt, försiktigt och med respekt för att inte falla dit. PEPP för era kloka tankar! kram Linni

  • Veteran
    7560 inlägg
    15 december 2011 19:01

    Nästa höst fyller jag 60 år och jag har kämpat med min vikt sedan tonåren. Men nu har jag börjat inse att det egentligen aldrig handlat om vikten, den har bara varit en symptom på att jag inte varit i balans med mig själv. Jag gick ner 17 kilo med hjälp av VV, fick många hejarop och bekräftelse. Men när jag sedan nått min målvikt återgick jag till gamla ovanor och då förstår ni ju vad som hände.... Nu går jag inte på diet, enligt mitt tycke, utan jag äter på ett sätt som jag mycket väl kan tänka mig att fortsätta med även när jag nått min målvikt. Fram tills jag når min målvikt, som jag inte bestämt än, så ska jag fortsätta att väga min mat och skriva upp i MD. Jag kommer också att väga mig varje dag. Skillnaden när jag sedan är i mål är att jag kommer att väga mig en gång i veckan och låta bli att skriva in vad jag äter och prova mig fram, men fortfarande med minimalt med kolhydrater. Jag hoppas också att jag fått in bra rutiner för motion även om jag kanske inte kommer att kunna springa mer pga artros.

  • Veteran
    2381 inlägg
    15 december 2011 19:31

    Det jag tänkt på hela tiden, livet ska vara som jag gör det nu och gjorde det när jag börja min nya resa. Därför har jag inte uteslutit att ha ätardagar eller unna mig då o då. Ingen svältdiet eller nåt sånt. Sund kost, måttliga mängder och träning. Känner jag att jag har lyxat till det på helgen ordentligt så tränar jag lite extra veckan som kommer. Inget måste, utan det är nåt jag vill göra och tycker är lyx. Jag la om mitt liv så som jag ville ha det och kan leva efter från början, istället för att köra en rivstart och jojja mig fram som vanligt. :) Det har också gjort att det har tagit mkt längre tid, men på längre sikt mer hållbart! Pepp på er!

  • Mycket engagerad
    285 inlägg
    16 december 2011 06:38

    Jag har ju varit i mål ett tag nu och håller mig viktstabil, varierar 0,5 kg upp och ned bara. Och mina matvanor är desamma som under viktnedgången, bara att nu äter jag lite mer i mängd. Dessutom under viktnedgången motionerade jag minst en halvmil om dagen, nu blir det ungefär 3-4 gånger i veckan. Däremot styrketränar jag varje dag (sit ups, armhävningar och liknande) i förhoppning att bli lite fastare i kroppen. För mig har denna kosten blivit så självklar och funkar perfekt för mig, min kost är lika självklar för mig som min vän som är vegetarian kör sin kost. Jag äter mycket kött, fisk, skaldjur, kyckling och mängder av frukt och grönsaker i alla former. Potatis och bröd äter jag inte och jag saknar det inte heller ett dugg, äter däremot knäckebrod. Min stora straffspark är att min tarmsjukdom är så mycket bättre på den här kosten. Jag har levt med en tarmsjukdom i 18 år och trodde inte att jag någonsin skulle få uppleva att den var så bra, men när jag gick över till min nuvarande kost blev det som en ny värld. Om vi har bjudning eller är bortbjudna kan jag äta samma som alla andra, men straffet kommer direkt. Att äta gott en timma men sedan straffas med en ond mage i ett dygn gör att det inte känns värt det och det blir lättare att skippa det. Så just nu känns allt väldigt bra och jag upplever det som att jag hittat det som funkar suveränt för mig. :)

  • Veteran
    2381 inlägg
    16 december 2011 07:56

    Härligt Kimsi! :))

  • Veteran
    5155 inlägg
    16 december 2011 08:10

    Vad kul att läsa Kimsi !!! Och att du blivit frisk är underbart. Tänk vad självläkning ger istället för alla mediciner, det är konstigt att inte flera prövar på det. Men vi människor har ett konstigt tankesätt och lite svårt att tro på att vi dödar oss själva med det som vi stoppar i oss.