Amsas blogg

46429

Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com

18 maj 2011 09:24

Fel håll???

Vågen går åt fel håll men jag har bestämt mig för att tänka att det får bli en nystart helt enkelt. Jag mår bättre, jag har börjat jobba 50% och det känns bra. Jag försöker hitta en balans mellan jobb och vila och jag har bestämt mig för att äta bra och försöka känna in kroppens signaler istället för att räkna kalorier. Vet inte om det går...men jag tuggar ordentligt och äter långsamt. Dricker lagom mycket vatten. Har inget matförbud men tänker på att äta nyttigt och varierat. Få se hur det går???

Kommentarer

18 maj 2011 09:42

linni

balansen mellan vila - jobb är ett gitter - men det klarar du om du är vaksam, medveten och rädd om dig själv!! Känna är bra. Räkna å kontrollera kcal kan blir lite påfrestande om det är mkt.. PEPP å kram //Linni
18 maj 2011 18:44

Yrla

hej ja bra o försöka känna av balansen o känna in kroppen. Äta långsamt glömmer jag oftast det är viktigt borde jag tänka på också. hälsn yrla

Logga in för att skriva en kommentar.