icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com
12 maj 2011 08:52
3

Ljusare igen...

Tack och lov mår jag mycket bättre. Jag vet verkligen inte vad som triggade igång eländet i helgen. Hoppas jag slipper sånt framöver. Jag har varit hos doktorn. Hon tror att jag har Fibromyalgi (precis som jag misstänkt) ska bara kollas diverse saker i blodet. Man ska väl inte ropa hurra över att få en diagnos, men det känns mycket bättre att få något att förhålla sig till, att slippa undra, att kunna hitta råd och tips på rätt ställe och att slippa fundera på vad det kan vara. Jag försöker leva livet lite långsammare igen eftersom jag behöver hålla lugnt tempo för att må bra. Men i morgon börjar jag jobba igen - 50 %. Känns jättebra.

Kommentarer

  • 12 maj 2011 19:40
    hej bra o få en diagnos. Ja bra idé o försöka leva lugnt det håller jag också på o lär mig har ju fibro jag med. Nu visar vågen nedåt när jag tar det lugnare. hälsn yrla
  • 12 maj 2011 21:31
    Solei
    Härligt att läsa att du känner dig bättre. Förstår att det känns bra med en diagnos, så du vet vad som finns att göra åt det. Ha det gott på jobbet i morgon ! Kram
  • 12 maj 2011 22:58
    Jag tycker allt att du kan ropa hurra över att ha fått en diagnos. Livet blir litet lättare när man vet vad man slåss mot. Pep till dig.

Logga in för att skriva en kommentar.