Amsas blogg

46437

Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com

29 maj 2011 11:31

Matplanering

Tänk, ibland är det så trögt och trist att planera maten för veckan och göra inköpslista, och ibland så är det riktigt roligt. Just idag känns det riktigt bra. Jag känner mig pigg och glad. På spisen puttrar en köttgryta som vi ska äta ikväll. De ohängda tonåringarna har inte synts till ännu, men jag fick redan igår ett paket av min yngsta - en rejäl kaffemugg med MAMMA på sidorna, visade det sig när jag öppnade i morse. Inviger den just nu. Sonen har anledning att sova länge - det var studentbal i går. Han och hans dam var SÅÅÅÅ fina. De blev fotograferade och intervjuade av lokalblaskan. Sonen är den ljushåriga.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.