icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Välkommen!

Som 50+ har jag äntligen förstått att mitt förhållande till mat alltid varit komplicerat. Redan som liten kände jag mig tjock och klumpig (fast jag egentligen inte alls var det). Mamma tjatade ständigt om att jag var för tjock, köpte gördlar för att hålla in magen, tog mig till doktorn för att kolla ämnesomsättningen och fick skäll av doktorn (förnedrande för en känslig ung flicka i förpuberteten). Jag flyttade hemifrån som 17-åring, blev vegetarian en period. Slutade äta. Tyckte jag var ofantligt tjock när jag vägde 48 kg och såg ganska utmärglad ut. Blev så småningom normalviktig. Gick upp 20 kg med varje barn (3 st) utan att gå ner lika mycket. Var ändå ganska nöjd med att väga runt 72-73 kg. De senaste 10 åren har vikten bara gått upp. Jag har varit sjukskriven i utmattningsdepression och arbetar 75%. Håller på att kräva en diagnos på fibromyalgi och försöker hitta ett sätt att leva och må bra.

Bloggar om böcker och stickning och annat smått och gott på Min Hylla. http://www.minhylla.blogspot.com
15 juni 2011 11:07
3

Promenerar

Mina levervärden har varit lite dåliga så jag har kollat flera gånger. Nu har doktorn sagt att det troligen beror på att jag blivit så överviktig - sk. fettlever! Fy vad hemskt! Det fick mig att verkligen känna motivation att gå ner i vikt. Jag har svårt att avstå från mat mer än ag gör och tycker inte att jag äter mer än jag borde så nu har jag köpt mig en ny stegräknare och satsar stenhårt på promenader! Heja!

Kommentarer

  • 15 juni 2011 11:29
    sasssyy
    Oj vad tufft, nu vet jag inte vad du väger, har inte kollat din profil (än) men det där med hur levern tar skada var en nyhet för mig. Min mamma gick bort 2002, ganska hastigt och oväntat och hon var inte särdeles tjock, hon vägde då ungefär som jag väger nu (lika lång) och jag har ju trots allt vägt ca 25 kg mer i perioder och nyligen gått ner 10 kg- men enl läkaren var det dels pga hon fick två brock som brast på halspulsådern men också att hon hade så förfettad lever att blodet inte levrade sig trots allsköns åtgärder... jag fattade inget för jag trodde bara alkohol kunde orsaka det...Det blev mitt "wake up call"...gick ner massor, blev gravid, och hamnade i en extremt dålig relation och gissa... så klart gick jag upp.. Men jag bär det med mig varje dag nu när jag kämpar. Även om det är en skrämmande sak så är det en ganska bra morot att ha med sig. Promenader är toppenbra start men tänk på att du måste börja utmana din kropp sen längre fram, så får du snygg kropp också :-) Lycka till i varje fall
  • 15 juni 2011 11:51
    gittan52
    Ibland behöver vi en "känga" för att vakna upp! Jag fick veta i början av veckan att jag ligger i riskzonen för diabetes :( Men om du vill kan du ju haka på min tråd [LANK]http://www.matdagboken.se/?p=grupper&GruppID=90[/LANK] Där peppar vi varandra att gå ner i vikt i en lugn och fin takt. Hoppas du blir riktigt nöjd med din stegräknare och du ser till att den får jobba på ordentligt ;)
  • 15 juni 2011 13:18
    Solei
    Jag hejjar på dig ! Stor peppkram från mig!

Logga in för att skriva en kommentar.