Jag känner mig.. uppskattad?

En kille i min klass, som säkert är minst 10 år yngre än mig, började flirta med mig under föreläsningen idag. Det känns en smula konstigt med tanke på att ingen har flirtat med mig på flera (tjocka) år och med ålderskillnaden i åtanke. Jag har inget intresse av honom alls men visst, smickrande är det. Han kör säkert samma grej med alla tjejer, men det var ju fint att ägna gammel-tanten en tanke ;) Bara han inte fortsätter och gör någon grej av det hela! Nu sitter jag och väntar på att en bilintressent ska dyka upp. Varför ska det göra mig så nervös att visa upp min gamla volvo? Kanske för att jag a) ska göra det ensam och b) för att jag verkligen tycker om min gamla bil även om den inte fyller mina behov längre. Jag identifierar mig nog lite med bilen, den är gammal och har sina skador och defekter. Lite så känner jag mig. Jag har inte haft någon ålderskris i mitt liv, men jag undrar om jag inte är på väg mot en nu. Allt jag gör och tänker sätter jag i relation till hur gammal jag är. "Kan jag ha en rosa tröja, jag är ju så gammal?" "Jogga, jag? Vid min ålder!" Kanske ska tillägga att jag är 35 och inte 90 som det låter. Roligt var iallafall att kassörska på ICA berömde mig för hur smal och fin jag hade blivit och frågade hur jag hade gjort. Jag berättade och hänvisade till MD, lite reklam ;) Även en tjej som jag inte har sett på hela sommaren tyckte jag hade blivit smalare. Jag har ju bara gått ner några kilon sedan jag så henne sist, men kanske har huden hunnit ikapp lite så den håller in det kvarvarande fläsket bättre? Eller så har fettet omfördelat sig på något magiskt vis. Roligt iallafall när folk som man bara är ytligt bekant med ger en komplimanger och kommenterar. Minus 28 kg borde ju synas!

Kommentarer

13 september 2012 18:34

lejonell

Ja, minus 28 kg syns, det kan du nog räkna med. Och tydligen är det en hel del människor som lägger märke till vilken pudding du är. Sug i dig - det är du värd, och gammal tant... bah! Jag klippte av mitt långa hår när jag fyllt 30 för jag tyckte att jag hade passerat bäst-före-datum för långt hår. Nu vid 50 har jag midjelångt igen, med gråa strån och allt, och ger fullkomligt sjutton i ifall någon tycker det är patetiskt. Men funderar starkt på att klippa en riktigt kort pojkfrisyr, det har jag inte haft på 20 år så det kan vara kul som omväxling.
13 september 2012 18:38

Asja

Jag är nog en sån där jellypudding som dallrar när man petar på den! En rosa sådan!! Ja det är bäst att suga åt sig för här hemma är man ju osynlig. Färgade håret rött (från mörkblont) och maken såg ingenting förrän dagen därpå när jag påpekade saken ;)
13 september 2012 18:44

lejonell

Jag förstår din man. Det tog tre dagar innan jag upptäckte att min man rakat av sig helskägget. Han blev inte heller glad...
13 september 2012 18:48

Asja

Jag förstår bara inte hur ni gör för att missa det =D
13 september 2012 18:54

mita0822

Det är ju trevligt med lite uppmärksamhet, åldern är väll ingenting. Men pass upp, om gubben din får veta att unga killar flirtar med dig, så kanske han skjutsar dig till skolan med geväret i högsta hugg:) Varför skulle din ålder ha något med en rosa tröja att göra? Jag är över 52 och har nästan axellångt hår, och använder gärna jeansjacka. Går jag ner till normalvikt ska jag köpa en snygg skinnjacka och tighta jeans:) Din åldersnoja kan du spara tills du hamnar på ålderdomshemmet, då blir man nog nojjig:) Du ska istället vara stolt över att ha gått ner så mycket i vikt, klart att det syns:)
13 september 2012 18:59

lejonell

Hur jag gör.. jag ser ju bara den där snygga killen jag blev kär i en gång för 30 år sedan. Att han blivit gubbe med mage och helskägg förändrar inte den bild jag ser. Säkert samma med din man.
13 september 2012 19:14

klosssbo

Du ser säkert jättefin ut.
13 september 2012 19:29

chicha

Kul när folk uppmärksammar din förändring! Självklart ska du ha de färger på kläder du gillar och de klädmodeller du tycker du passar i ( har inte med ålder utan figur att göra). Gillar Lejonells kommentar: jag ser ju bara denne kille jag blev kär i för 30 år sedan:-)) Hoppas det är så för fler!
13 september 2012 20:12

kaffe247

=) Kan inget annat än små le när jag läser denna tråden. Håller med alla ovanstånde kommentarer. Tant har jag varit så länge redan så det reflekterar jag inte ens över längre. Sen jag var 18 och sålde glass på sommaren så har jag blivt kallad tant. "Skall du säga åt tanten vilken sort du vill ha" "Ge pengarna åt tanten" Så den här 32-åriga tanten klär sig i det hon vill och bryr sig inte i vad andra anser vara ålders korrekt :-)
13 september 2012 20:14

Asja

Så där ja! då var bilen såld. Med sorg hjärtat kan jag säga. Usch vad tungt det var att se den åka iväg. Inte får jag roa mig för pengarna heller eftersom de ska fylla en del av hålet som inköpet av den nya bilen skapade. Det är så sorglig tatt jag nästan grinar :( Lejonell: Ja förmodligen är det så. Och jag hde rött hår då också så det var kanske bara som det skulle :) Nä alltså jag vet, åldern har ingen färg, hårlängd eller liknande, dt är bara att jag känner mig så gammal jämfört med alla 20-åringarna. Jag förstår precis hur du, Anne, känner det. Jag vet liksom inte vad jag ska prata med dom om. Men det går bättre och bättre. Jag gillar jeans, t-shirt och gympadojjor, så har jag alltid sett ut (utom de fetaste åren när jag inte fick plats i jeans) så jag förstår inte varför jag försöker klä mig i något annat. Jag försöker väl passa in i mängden, bara för att upptäcka att mängden är en skiftande skara i allt från sarong till punkare med säkerhetsnålar på byxorna. Jag är bara fjantig, det är hela saken. Jag ska vara den jag är och inte försöka vara någon annan. Punkt!

Logga in för att skriva en kommentar.