Påsk och jag har lyckats hålla mig...

...än så länge. Det började redan förra fredagen då jag tog med det största påskägg jag någonsin skådat till mina kollegor på jobbet. Det var Marabous stora påskägg om ni har sett det i affärerna med allt möjligt i som Aladdin-ask, Twist-påse, en massa styckesaker, chokladkakor m.m. Trots att det har legat mitt framför mig hela veckan på jobbet så har jag inte tagit mer än ett litet hörn av 70% Premium mörk choklad med cocos smak för att jag var så himla nyfiken på hur den smakar. Nu vet jag och jag är nöjd med det. I måndags låg det ett normalstort proppfullt påskägg på mitt skrivbord som jag fint bar hem efter arbetsdagen för att lägga undan till på lördag då jag tänker frossa lite och dela resten med min familj. Jag erkänner, jag smakade en lakritsfisk för den är min absoluta favorit bland godisar och jag visste med mig att jag skulle ha den i min tanke resten av veckan och frestelsen kanske skulle bli så stor att jag kastar mig över hela ägget istället. Så var fisken borta och jag var nöjd med det. Idag kom tre stora kartonger (typ tårtkartonger)proppfulla med godis till personalmatsalen på mitt jobb som fastighetsägaren bjöd på. Det var en sjö av en massa underbart goda godisar (det är märkligt att godis man bjuds på är mer frestande än de man bjuder på själv). Kollegorna kastade sig över kartongerna och fyllde glas och små påsar med godiset och det tog inte lång tid innan de nästa var slut. Jag tillät mig ta en chokladkula med crisp inuti för det gillar jag verkligen. Jag satt ju där i lukten av salta fiskar och chokladpraliner. Kulan slank i alla fall ner och jag var nöjd med det. Som om det inte var nog, till eftermiddagsfikat passade arbetsgivaren på att bjuda på både kanellängder och wienerbrödslängder. Jag konstaterade väldigt snabbt att folk utan att blinka kastade sig över även dessa gosaker. De tryckte i sig bullbitarna så smulorna fullkomligt yrde ur mungiporna på dem. Där satt jag med min släta kopp kaffe och blev lite smått äcklad faktiskt. Jag frestades inte ett dugg! Tvärtom, jag blev så tacksam att jag börjat föra dagbok och att jag därmed har ett stöd att inte bara kasta i mig gosaker bara för att det är tillgängligt. Nä, jag satt där med mitt kaffe och jag var riktigt nöjd med det!

Kommentarer

5 april 2012 00:33

Sophosc

Vad duktig du är! Själv har jag nästan ångrat mig att jag tänkt baka både en kladdkaka med daimgrädde och en citroncheesecake till påsk. Det känns lite överflödigt och onödigt med två, även om det inte är tänkt att vi ska äta dem samma dag. När jag såg receptet på kladdkakan ville jag absolut testa den. Kanske ska jag vänta med den till sista april. Man behöver ju ingen efterrätt till all påskmat, då menar jag påskbordet. Det räcker om jag har en cheesecake på lördag som efterrätt till påskmiddagen: inkokt lax. Ja, så får det bli, fastän jag köpt hem fin choklad till kladdkakan men den går det nog ingen nöd på. Ja, åter igen vad duktig du är med godiset. Jag körde ett säkert kort idag då jag köpte lösgodis till påskkärringarna. Inga godisar som jag gillar.
5 april 2012 06:56

AnnelieT

VAD DU ÄR DUKTIG ochj ag blir så stolt över dig. Jag har det nog lite lättare att missa godiset eftersom jag lever med en familj som är glupsk och på Sopis bjuds det inte på några godsaker, och jobba i påsk, där det vankas... det kommer jag inte att göra. jag sträcker på mig nu, jag är så glad för din skull och jag är så stolt över din målmedvetenhet. sen tycker jag att det är så roligt att du tycker det är bra här på MD eftersom jag också tycker det. kramar i massor till dig
5 april 2012 10:15

Biganna

Tack snälla ni båda för uppmuntran! Sophosc: Jag tror att du tänker rätt då du begränsar dina frestelser, det är svårt nog ändå. Sedan tror jag att det viktigaste receptet för framgång är att våga ändra matmönstren, att våga vara otraditionell och våga ta bort det som inte är gynnsamt för dig. Det går också som du själv säger att dela på fördela gosakerna på olika tillfällen, valborg är ett bra förslag. Vad gäller godiset har jag inte ens köpt något till varken mig s
5 april 2012 10:25

Biganna

GRRRR!!! Måste jag säga att jag inte alltid gillar min mans dator, det gör egna saker som att skicka iväg innan man är klar t ex... Nåväl, jag har alltså inte köpt godis till varken mig eller barnen. De brukar få pengar eller presenter istället och bara lite godis på botten. Innan vi begränsade godisinköpet i vå familj kastade vi flera kilo godis om året och mest kring påsk. Så insåg vi att vi handlade bara för att trots att ingen egentligen ville ha så mycket. De stora påsarna på affären lurade oss. Nu handlar vi bara vid speciella tillfällen vilket inte blir så ofta och därför glömmer vi bort att handla som nu till påsken. Får de pengar kan de ju gå och handla de godisar de gillar så blir alla glada och nöjda :-) Annelie: Vi ska vara stolta över varandra och oss själva. Det är en gemensam resa vi gör fast på distans. Blev lite konstigt men du förstår :-) Din stora prövning är ju att din kära make har en förkärlek till att laga mycket och god mat, vi har olika prövningar. Att jag lever i Marabouland är min. Vi sträcker på oss båda två och fortsätter stolta mot målen. Kram min kära vän!

Logga in för att skriva en kommentar.