icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Som 8-åring gick jag upp i vikt och ingen förstod varför. Mamma, som är barnsjuksköterska, kaloriräknade mig och märkte att jag åt alldeles för lite med tanke på min ökande vikt. Vid 10 år vägde jag 60kg och vi konstaterade att jag hade ett latent ärftligt hormonfel. Med rätt hjälp stod jag stilla i vikt ett tag men började gå upp igen efter ett tag. Vid 17 år vägde jag 77,8kg, jag var då frisk från min sjukdom och bestämde mig för att göra något åt det. Jag började på LCHF med mamma och gick ner allt som allt 10kg (67,8kg). Tränade och löpte flera gånger i veckan. Problemet var att så fort jag slutade på LCHF så började jag gå upp igen. Vikten steg till 73kg och jag började bli deprimerad. Vid 18 år så försökte jag igen och lyckades gå ner till 67kg igen  men pendlade tillbaka till 70kg efter 1 månad. 

Nu är jag bestämd att gå ner i vikt, nå min drömvikt och behålla den nere, hela livet.
6 november 2014 22:06
7

En polisrapport senare

Dag 1 - Rivstarten.
Dagen började bra med frukost och motion. Som dagmatte spenderar jag många timmar ute med att promenera hundar av olika storlekar men idag hände något som aldrig hänt förut. 
Jag blev påkörd av en bil. 
Stukade knäet, axeln och nacken men klarade mig undan bra. 
Har aldrig varit i sådant fullständigt tillstånd av chock förut, tårarna rann, kroppen skakade och hundarna (som klarade sig oskadda då jag hann rycka dem undan bilen) gnydde. 
Väl hemma lagade jag en lätt lunch men hade liten aptit efter samtal med polis och sjukvårdare.
Bilen som körde på mig smet undan. 

En kompis kom över för att hålla mig sällskap och när chocken väl släppt så kom smärtan. Min kompis, som inte visste om denna rivstart, köpte hem allt vad gott betyder och frestelsen blev för stor. 
En halv avokado till middag och sedan uppskattningsvis 1100 kcal i kakor och snacks. Skäms gör jag, definitivt. 

Trots detta klarade jag mig med några kcal kvar, ca 100. 
Mitt största problem är att jag äter sämre måltider än vad jag äter gott. Har bannlyst det från mitt hem för att minska risken för "återfall". Har förtröstan i att det inte var jag som tog in det i mitt hem personligen.
Förhoppningsvis går morgondagen bättre.. 

Kommentarer

  • 6 november 2014 22:24
    properra

    Men fy! Vilken trauma. Och tur att både du och hundarna klarade er relativt oskadda. Hoppas du får några dagar på att återhämta dig av den obehagliga händelsen. Och vilken typ som bara smet utan att bry sig om du behövde hjälp! Krya på digyes

  • 6 november 2014 23:59
    ImmaAmmi

    Sötsaker är inte bara tröst-medicin. Små nyfödda barn får ibland sockerlösning (glukos) som smärtstillande, istället för starkare mediciner, vid smärre operativa ingrepp.

    Så varför skulle inte det funka för vuxna, i en kris-situation, tänker jag..? Så i det här speciella fallet, tror jag att din kompis gjorde rätt, och du med... förutsatt, att du på detta vis slapp ifrån att ta starkare läkemedel?

    Ibland funkar mat bättre än mediciner, om man bara är medveten om riskerna och vet vad man gör och varför... och inte faller förfrestelsen att börja missbruka maten, istället för att bara "bruka" den.

    En gång är ingen gång... och Imorgon är en ny dag!

    Hoppas du mår ok efter omständigheterna och att du är oskadd, vovvarna med!

    Sköt om dig! (Tröstande kram & hoppas du får en bra dag i morgon, istället för denna mörbultat stressiga & omtumlande dag som du haft idag.)

  • 7 november 2014 06:41

    Engelsmännen rekommenderar alltid en kopp med riktigt sött te till chockade personer, så det kanske finns något bra med att äta sött vid chock?

    Vilket kräk som smet ifrån olyckan,hoppas han har riktigt dåligt samvet, för något ska även hen lida av! Tur att du klarade dig utan brutna ben och skallskador och att hundarna klarade sig! Glöm inte att prata igenom olyckan så ofta du känner att du behöver, slit ur dina vänner öron om så är nödvändigt, för det är viktigt för bearbetandet av traumat. Krya på dej!

  • 7 november 2014 08:14

    Drulle eller kräk, han som smet? Knappast. Drogad eller onykter skulle jag tro. Tyvärr så ökar detta, framför allt med drogade förare. Jag skulle vilja se nollvision, och definitiv sådan, mot dessa. Av med körkort, om de har sådant. Av med fordonet. Böter och institutionsvård. Inga förmildranden.

    Skönt att du klarade dig så pass bra dock. Krya på dig. Pepp

  • 7 november 2014 14:38

    Ja självklart, LissaLo. Jag borde förstås skrivit "Knappast enbart" blush

  • 7 november 2014 16:07
    Donnina

    Tur att du klarade dig någorlunda, synd att kräket inte åkte fast! Håller med Svalu, av med både körkort och bil, dessutom in i buren på vatten och bröd, och släng gärna bort nyckeln...angry Nej kanske man inte får vara så drastisk men, men...

    Sköt om dig !smiley

  • 8 november 2014 09:54
    Tita

    Oj fy vad hemskt vilken människa gör så att bara åker iväg fy tusa håller mad Donnina!

    Sköt om Digheart

Logga in för att skriva en kommentar.