Elankas blogg

15573

Som 8-åring gick jag upp i vikt och ingen förstod varför. Mamma, som är barnsjuksköterska, kaloriräknade mig och märkte att jag åt alldeles för lite med tanke på min ökande vikt. Vid 10 år vägde jag 60kg och vi konstaterade att jag hade ett latent ärftligt hormonfel. Med rätt hjälp stod jag stilla i vikt ett tag men började gå upp igen efter ett tag. Vid 17 år vägde jag 77,8kg, jag var då frisk från min sjukdom och bestämde mig för att göra något åt det. Jag började på LCHF med mamma och gick ner allt som allt 10kg (67,8kg). Tränade och löpte flera gånger i veckan. Problemet var att så fort jag slutade på LCHF så började jag gå upp igen. Vikten steg till 73kg och jag började bli deprimerad. Vid 18 år så försökte jag igen och lyckades gå ner till 67kg igen men pendlade tillbaka till 70kg efter 1 månad.

Nu är jag bestämd att gå ner i vikt, nå min drömvikt och behålla den nere, hela livet.

11 november 2014 23:50

Skammens dag

Ja..
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. Partnern drog med mig i någon sockerspiral och jag var så hög på all energi så det tog mig ett tag att inse vad vi egentligen gjort.

Dagen började bra med ca 200 kcal till frukost och en promenad.
Sedan kom dammsugarna, Ben & Jerry, Pasta m.m. Vågar inte ens tänka på hur mycket jag ätit idag. Jag som var så stolt över att ha hållt mig under 68kg i tre dagar i rad. Aja.. *suck* vad f*n gör jag nu?

Planen var att ligga <65,9 den 18 november. och sedan 60kg i slutet av januari.
Ja det här kommer inte att gå bra..

Önska mig lycka till, imorgon kommer den skoninslösa vågen att vara domare och bödel.

God natt alla dagbokare.

Gillar

Kommentarer

12 november 2014 08:20

svalu

Försök få med din partner på din "matlinje", om det inte är så redan. Det är lättare vara två och kunna peppa varandra. Och din medvetenhet om avsteget visar på att du har självinsikt. Kämpa vidare. Pepp
12 november 2014 09:21

utter

Massa pepp!

Logga in för att skriva en kommentar.