icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Vem är jag och vem vill jag vara? och hur kommer jag dit?
Det ska vi finna och forma från Nu...
5 februari 2020 22:08
3

Ljus nu och lite mörker från då

Vi är en aktiv familj, men jag är, tyvärr, ingen träningsmänniska....(än) Mitt jobb är "här-och-där-hit-och-dit", ganska aktivit men med en hel del "frihet" däremellan. Tid finns att träna men HUR ska jag komma igång?? Eftersom jag har ett negativt tänk har jag aktat mig från att prova, men nu har vi bestämt oss jag och KäreMaken att från nästa vecka, tillsammans göra ett försök att träna 1-2 ggr/vecka. Det ser jag fram emot. Tid med KM är alltid kvalitétstid som faktiskt blir bättre och bättre år efter år.
Bäst mår jag när det är sådär lagom mycket hela tiden, vila hinns med ändå. En god bok och en go' fåtölj kan vara som en riktig rekreation.  Men så har det inte alltid varit. Det var en period för nåt år sedan då det var riktigt dåliga tankar. Det gick så långt att det stundvis var bara grått allt omkring. Ångest om nätterna, totalkraschad om dagarna på grund av sömnbrist. Kände mig som en dålig mamma, dålig fru - slet som en dåre för att få till arbete och uppdrag.
Nu är jag ingen som vill dö, men samtidigt fanns inte glädjen att leva och det gjorde mig ännu mer dyster i själen.
Av en slump kom jag till en läkare som förstod. Jag var med en god vän på vårdcentralen för provtagning då sköterskan i rummet frågade hur jag mådde. Standardsvaret har alltid varit "toppen", men den här gången orkade jag inte vara så positiv och hon läste mellan raderna. På 10 minuter hade fokus hamnat hos mig och jag fick träffa en helt underbar läkare (eller...det kanske alla är?? jag har inte så stor vana)
Några månader åt jag ångestdämpande, stämningshöjande och sömntabletter. Min man fick ansvara för alla mediciner - då jag inte litade på mina egna känslor - förståndet sa att det skulle vara onödigt att klämma hela burken sömnpiller en ensam förmiddag.
När lusten kom tillbaka (och så småningom även livsglädjen) bestämde jag mig för några saker som JAG ville ha. Så...Varannan vecka lyxar jag med en timmas massage. Dyrt kanske - men då får jag väl dra in på något annat istället. Jag försöker stanna upp och njuta av några solstrålar eller en god kopp kaffe emellanåt och kanske kommer en dag när jag tycker att det är trivsamt att göra ingenting en hel dag.
Om Alladin kvistar förbi med sin lampa ska jag önska att min energi även trivdes med att städa men så är tyvärr inte ordningen....

Nu kallar jobbet - ha en god natt därute!
 

Kommentarer

  • 6 februari 2020 07:44
    Bella50

    Hej...det var stor igenkänning i ditt inlägg. 

    Har egen erfarenhet och det kunde nästan varit min blogg.

    Vad fick mig att må bättre då? Jo, jag snubblade över MD och där fick jag hjälp och stöd på distans genom att bli medlem här.

    Jag började gilla mig själv och därmed livet som även för mig mest bestod av gråa färger...där jag tappat både fotfäste och livsglädje.

    Jag slutade röka, blev både lättare och gladare...vilket alla i min omgivning vinner på.

    Lycka till nu på er gemensamma resa. Gott att ha ressällskap 👍

    5fbc74ce-6a75-4cc4-876d-0c399a802f0b.jpg

     

    Senast uppdaterad 6 februari 2020 07:45

  • 6 februari 2020 08:15

    Tack Bella50 - jag hoppas verkligen att jag fixar hela resan den här gången. Det är ju inte "bara" att gå ner i vikt och tro att det är allt. Nu har vikten fått stå och vänta (eller öka) tills jag var starkt nog att orka vilja förändra. 
    Min förändring måste bli permanent - ingen "gå ner och hoppas det förblir så-lösning".  Just nu önskar jag att jag kunde äta godis ibland, för jag saknar lakrids otroligt mycket. Dock är rädslan att trilla dit för stor.
    Å kanske, kanske försvinner det suget om man är utan tillräckligt länge :-)
    Du är en härlig inspiration och det var stor igenkänningsfaktor när jag förra gången läste dina inlägg - det är lite som att se "en kär gammal vän.
    All pepp och vårsol till Dig
    /FN

  • 6 februari 2020 12:27
    gittan52

    Jag tror att vi nog är fler här som kan känna igen oss i din berättelse. Kanske behöver vi må dåligt under en period för att verkligen förstå att vi behöver ta hand om oss själva i första hand.

    Jag fick lära mig den hårda vägen (2 ggr) att lägga allt på hyllan och sedan prova mig fram med en sak i taget, allt från att bara kliva upp på morgonen, tvinga mig att gå runt huset en gång om dagen etc. Många saker jag plockade ner från hyllan fick jag lägga tillbaks där eftersom tiden inte var redo för dem.

    Hoppas att du kan lägga till goda vanor i en lagom takt för dig så att du, när du nått din målvikt, ligger kvar där av bara farten.

    Underbart med massage varannan vecka! yes

Logga in för att skriva en kommentar.