Nu måste jag peppa mig själv!

 Har halkat efter igen med min träning. Min PT är dock en skön typ, han ringde efter mig och vi hade en träff förra veckan som gjorde att jag kom igång igen.
Men så igår fick jag feber - Jag (!) av alla människor....konstigt - feber och "sånt" drabbar ju bara andra.
I vanliga fall mår jag nästan som vanligt om jag får feber, men igår började det i fel ände - med värk i varenda led som finns i hela kroppen (och den är ju ganska stor)
Till och med fingertopparna gjorde ont - som träningsvärk fast överallt samtidigt. Så idag har jag en vilodag de-luxe. Jag gör....öhhh...INGENTING - tittar inte på tv, läser ingen bok, sitter i min hammock och tittar på regnet (och sover en liten lur emellanåt)
Om ni kände mig sådär "på riktigt" skulle ni inte tro på det. Sitta stilla är inte riktigt min grej, men idag har det varit riktigt gött att göra.
Stackars mannen i mitt liv, han fick ta de inbokade utomhusjobb som stod på agendan, på egen hand - (har jag dåligt samvete för det? Nä, orkar inte)
Kanske säger gammelkroppen åt mig att ta det lite lugnt några dagar, sommaren har inte direkt gett någon återhämtning av krafter, snarare tvärtom

Och att komma igång igen på ett vettigt sätt, efter en "vila" (semesterresan) är något jag måste lära mig. Kanske ska man (öhhh jag menar "jag") aldrig ta ledigt från träning - men det är inte alla gånger som det fungerar, tiden måste finnas - en plats som passar och lusten! Lust att inte bara bygga sandslott eller umgås med vänner eller annat "viktigt" som prioriteras före motion.

En tröst i febertillståndet är att jag tappat nåt kilo till i vikt den senaste veckan, det gör mig så himla glad (tänk att några hg åt rätt håll kan ge ett leende)