På tal om att Peppas och att Peppa

Jag har skrivit om det tidigare, vår familjs inställning till "pepp". Här pratar vi om "uppåtpuffar" - vilken antagligen är detsamma som ett pepp. När något ska berättas för andra vill vi att det ska vara positiva saker. Visst - allt är inte kul, och vi pratar (för ofta) om det som inte är så bra också....men huvudregeln och det viktiga är positiva saker. Det här lovet har vi försökt att avsluta det mesta med något bra, även om det var en negativ sak som hände. Ena sonen fick en glaslampa krossad i en lek - men det kunde ändå avslutas med att det var bra att ingen skar sig på skärvorna (alltså rätt enkla små positiva ord - och ganska banala) För mig är det viktigt att ha människor som skriver eller säger ett peppande/stöttande ord på vägen i det jag jobbar för. De vänner jag har, och som vet att jag kämpar på med motion och vikt, träffar jag inte så ofta men vi skickar små "hejapå-sms" eller uppmuntrande ord i telefon. Att få bekräftelse på att det man (jag) kämpar för ger resultat, även om jag inte ser det själv, är bland den bästa morot som finns - och igår kom en sån morot igen. Min man (som inte ser om jag klippt mig och färgat håret.....som inte ser om gardinerna har bytt från grå till röd....) säger att det "verkligen syns" att jag blivit mindre... Nu kom den här uppåtpuffen i direkt rätt tid, för på måttbandet syns det inte många cm- Och även om bildäcket kring min mage minskat till ett dåligt pumpat cykeldäck, så känner jag inte att skillnaden är mer än så. Men något händer uppenbarligen, som inte jag kan se. En annan som bidrar till det positiva är min 17-åring. Hon fick ett träningskort av oss som tack för allt hon hjälper till med, och nu gör vi en gemensam insats för att nöta ut lite maskiner på gym´et i stan. (ordet "gym" är så negativt för mig att jag funderar om det möjligtvis finns några alternativord - Ni får gärna tipsa i så fall) Den tredje - och precis lika viktiga - uppåtpuffen kommer från MD och ni okända vänner som jag har här inne. Utan ER och md hade jag inte kommit såhär långt och jag bockar ödmjukt och tackar för peppningar och stöd. Min förhoppning är att jag bidragit till någon liten uppåtpuff tillbaka!!

Kommentarer

3 januari 2014 13:04

hogis73

Du bidrar så mycket! Och ja, det är bra att försöka vara mer positiv och inte fastna i negativa saker. Attityden till hur man tar sig an livet är nog viktigt. Såg väldigt tänkvärda saker på Facebook igår som jag tycker kan passa: 15 sätt att förbli olycklig 1. Förvänta dig att andra ska göra dig lycklig. 2. Skyll din olycka på andra. 3. Använda ”om bara” så ofta du kan när det gäller,tid, pengar och vänner. 4. Jämför det du har med andra. 5. Var alltid allvarlig. 6. Försök alltid göra alla till lags. 7. Säg aldrig nej. 8. Hjälp andra, men låt ingen hjälpa dig. 9. Betrakta dina egna behov som oviktiga. 10. Om någon ger dig en komplimang,avfärda genast. 11. Om någon kritiserar dig,förstora det. 12. Behåll alla känslorna på insidan. 13. Förändras aldrig. 14. Var aldrig nöjd med något annat än absolut perfektion. 15. Tillbringa all din tid i det förflutna eller i framtiden. ”Text från boken Det är aldrig kört – Kristina Reftel”
3 januari 2014 20:37

FrånNu

ha ha...DEN var bra! Särskilt när jag sitter vid datorn och hör min svärson uppröras över "människor som skyller alla sina fel på andra". Men Hogis73...HUR ÄR DET?? (eller, du kanske har skrivit och jag läser det om en stund...)
3 januari 2014 20:38

sundasara

åh vilket tänkvärt inlägg! du inspirerar!

Logga in för att skriva en kommentar.