icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Vem är jag och vem vill jag vara? och hur kommer jag dit?
Det ska vi finna och forma från Nu...
10 januari 2014 10:00
3

Ta mig i kragen

.måste jag göra omgående!! Har mer och mer "fuskat" och fallit tillbaka i gamla O-vanor. Igår på väg hem inköptes godis som jag slukade snabbt. Det konstiga var, att egentligen var det inte SÅ gott som min fantasi hade målat upp det innan, men jag åt ändå. För nån månad sedan gjorde jag samma blunder - köpte godis i bara farten. Men då valde jag att stanna till och kasta påsen i en soptunna - varför gjorde jag inte det nu? Min 17-åring är lika ivrig som tidigare att vi ska träna tillsammans, men jag kommer inte iväg. Skyller på tidsbrist (som har varit detsamma länge, men då har det minsann pusslats så jag tagit mig iväg) Det jag faktiskt gör och som är ett "måste" är, att varje dag motionera i någon form. Även om det bara blir en snabb hundpromenad så ser jag till att hålla ett bra tempo - igår sprang jag t.o.m en bit på vägen (ni ser, det finns hopp) Det ligger något mer och spökar här bakom, men jag får ingen kläm på det. Om två veckor ska jag in på en uppföljande hjärtkontroll, kanske är det hjärnspöket som ställer till det....att det är ok att inte ta ut sig ifall att..... Men allt har ju blivit bättre av min träning och av viktnedgången, så varför bli nojjig nu? Äh! Får sätta upp lite mini-mål såhär över helgen: - Inget godis! - Lagom med mat - Träna minst två ggr (fred-lörd-sönd och välja mellan) - Njuta av allt som är positivt! Belöningen....blir att jag mår förmodligen mycket bättre då jag åker iväg på min resa.

Kommentarer

  • 10 januari 2014 10:16
    hogis73
    Härligt med barn som är med och triggar för träning :) Min son ser framemot när vi kan träna tillsammans i gymmet. Det är två år tills han får det på vissa gym men vid det laget får jag väl se till att ha kort på ett sådant gym. Känner igen känslan, den här slentrianmässiga köpandet - och ätandet - av något som man egentligen inte uppskattar. Det är svårt att rycka upp sig ur det, och jag gissar att du har rätt i tanken på att en lite oro för hjärtkontrollen ligger undermedvetet och triggar dig. Pepp på dig!
  • 10 januari 2014 12:00
    Härligt, pepp till dig. Min 18 åring vägrar följa med mig på träning.... Kör på och håll igång! Trevlig helg med mycket träning...Kramiz
  • 10 januari 2014 12:43
    Jag brukar också inbilla mig att saker är godare än vad det sist och slutligen var men jag äter ändå upp det fast jag vet att det inte är nyttigt

Logga in för att skriva en kommentar.