Det börjar att bli en vana...

att äta med lchf nu. Skönt med rutiner tycker jag. Och så kan man ju nu lite recept om det kniper tidsmässigt. Fortfarande är det roligt att hitta nya matkombinationer och jag har verkligen kommit igång med att baka igen. Har fortfarande ont i höfterna så det blir inga långpromenader till jyckarnas stora besvikelse, men dom kan ju springa lösa och roa sig ändå. Sparkade upp snö till Stina häromdagen för hon älskar att hoppa och fånga flingorna. Då klack det till i ryggen och jag tog mig nästan inte hem. Ryggskott tror jag. Morr, frääs, klöösss...Usch va onödigt. Tur att småtjejerna är små och inte behöver så mycket motion. Husse får ta ut dom på långprommis i ställe.

Kommentarer

10 februari 2012 13:54

Chinook

Jag ser fram emot den dagen, när jag kan lite recept utan att behöva tänka. Skönt att kunna släng ihop nåt och veta att det blir bra. Men vad tokigt med ryggen! Skönt att det finns ett par extra ben i huset som kan gå med hundarna.
10 februari 2012 13:56

HuZen

Chinok, ja vad skulle jag göra utan min underbara man? Pust! Jag känner mig verkligen välsignad.
10 februari 2012 13:58

kaffe247

Vad tråkigt med ryggen =( Vår vovve är också liten, men han får aldrig nog av promenader. När man har varit ut och promenerat en timme så frågar man skall vi gå hem? Då tittar han surt på en och drar iväg åt andra hållet =)
10 februari 2012 14:38

gittan52

Det går nog ingen nöd på vovvarna även om de bara får några korta rastningspromenader några dagar :) Skönt att på så till att de kan vara lösa! Här har vi mest gång- och cykelvägar så det gäller att ha dem kopplade då. Men när vi tar oss ut i skogen få den yngre rasa av sig. Eftersom den äldre har artros så mår hon bättre av att gå kopplad. Hoppas du får ordning på ryggen!

Logga in för att skriva en kommentar.