Våran ouppfostrade gäst.

Hur gör man när man har en ouppfostrad gäst? Vi har just nu besök av en människa i min sambos släkt som behövde komma bort ifrån sina föräldrar ett par dagar. Vi kan kalla honom för Erik. Han är 19 år, bor hemma och går på gymnasiet. Det har vart struligt för denna familj i många år verkar det som på Erik och min sambo. Det handlar om att en av föräldrarna tydligen är "konstig" och behandlar Erik orättvist och verkar helt oresonlig. Tydligen en riktig ögontjänare. Jag har träffat Eriks föräldrar och jag tycker ju givetvis att dem verkar väldigt trevliga, men vad som händer bakom stängda dörrar är ju en annan sak givetvis. Erik brukar besöka oss ibland och bor då oftast här ett par dagar. Jag är medveten om att han inte är vuxen och inte vet någonting om hushåll och städning. Men alltid när han åker här ifrån så lämnar han bara allt skräp framme. Han köper färdigmat i lådor och lämnar allt framme efter sig. Han ställer inte in i kylen när han använt grejer. Han kan inte byta toarulle när den är slut, utan låter liksom den gamla sitta kvar och ställer bara den nya på handfatskanten. Han köpte en rakhyvel och öppnade den och lät allt skräp efter den (förpackningen) ligga kvar på handfatskanten tills jag sa till. Han tar inget initativ till att hjälpa till att städa undan maten eller liknande. Vi kom överens om att han skulle betala sin egen mat om han skulle bo här och det gör han, men han frågar nästan varje gång vi äter om han får ta lite. Så då behöver han inte köpa...och då försvinner en av våra matlådor. Han lämnar madrassen framme mitt på golvet och ockuperar soffan istället så när jag vaknar så måste jag väcka honom och be honom gå till min säng. (Han och min sambo sitter och spelar dator hela nätterna så dem sover hela dagarna) Nu har han somnat rakt över hela våran säng, sambon är på fest ikväll och jag sitter i köket och pluggar. Jag har försökt väcka honom eftersom det kanske är bäst om han sover på madrasen och jag går in i sovrummet så jag kan somna när jag vill och han med utan att bli störd. Men det går inte att väcka honom. haha Jag blir så trött på att det hela tiden är någonting som inte "flyter på" här hemma för att han stannar upp det och skiter i sitt ansvar. Han städar liksom inte toan efter sig utan lämnar äckliga spår av nummer 2. Jag blir snart galen. Han har headset på sig när han spelar och pratar och skriker jättehögt fast jag sitter och försöker plugga eller se på tv, istället för att försöka ha en lite normal ljudnivå. Jag låter som världens bitch nu antar jag, men det är väldigt normala saker som han inte fattar. Han tar inte mycket till ansvar och ser bara sig själv och inte andra. Han pratar väldigt illa om sina föräldrar. Jag blir illa till mods men försöker hjälpa honom så gott jag kan. Han skiter i att gå till skolan när han är här och säger att han har extra tider som han kan ta ut utan att det gör något. Och i Fredags får han ett samtal från en rektor som undrar hur han mår eftersom han missar skolan mycket. Erik säger till oss att läraren måste gjort fel och att han minsann inte skolkat. Jag vet liksom inte vad jag ska tro. Jag tycker det känns som det är massa smålögner hit och dit och att han absolut kan ljuga. Inte för att det är min sak egentligen. Men det känns fel att erbjuda honom att bo här för att få en paus från sina föräldrar och så skiter han i skolan, jag vill inte "godkänna" ett sånt beteende och eventuellt hamna mitt i bland hans lögner. Om han skulle ljuga för sina föräldrar så vore det ju himla jobbigt att hamna mitt i det. Men det är ju tyvärr hans val att gå till skolan eller inte, men jag är så orolig för honom och tycker att han beter sig så illa och omoget. Visst han är "bara" 19, men det är ändå en ålder då man borde ha lite mer mognad och ta lite mer ansvar än vad han gör. Han har även mage att snacka skit till mig om min sambos andra släktingar (som inte är Eriks familj) och jag vet inte hur jag ska bete mig mitt i allt detta. Jag tycker så mycket men jag sväljer det eftersom jag inte har med det att göra. Sambon kan jag inte direkt ta upp det med eftersom han tycker att Eriks föräldrar är lite si och så. Men jag är osäker på om det faktiskt stämmer, tror inte att man ska köpa eriks version rätt av. Jag märker att han är en väldigt stöddig människa. Han tar ofta direkt upp försvar även om det handlar om skämt eller saker som är helt obetydliga. Det är som om han måste ha rätt och andra kan inte veta någonting om vissa saker, och ifrågasätter man så blir han direkt väldigt försvarande och irriterad. Han vill maskera irritationen bakom skämt, men jag kan förstå varför det blir mycket bråk då man lätt lär sig att se igenom hans attityd. Jag kan inte tänka mig att han sitter helt oskyldig och bara får skit hela dagarna, inte när han uppträder så som han gör och till och med jag ser han attitydproblem. Jag tror snarare att ingen i familjen är någon ängel. Alla drar sitt strå som tillslut blir bråk. Men det är absolut deras sak och ingenting jag någonsin skulle säga någonting om. Men jag kan se att han ljuger, jag kan liksom känna det i luften. Han lägger små lögner för att få sig själv att verka som en ängel och för att få alla andra att se dåliga ut. Sen att han snackar skit om andra i släkten hela tiden tyder också det på att han har attityd problem och lätt kan hamna i bråk. Snart kommer han väl sätta foten i käften och säga något riktigt dumt. Jaja, jag vet inte hur jag ska göra. Egentligen är det väl inget jag kan göra mer än att säga till honom så att han sköter sig medan han är här. Men skolan och hans familj kan jag ju inte yttra mig om, men det är synd för jag vill så gärna hjälpa honom. och han föräldrar.

9 september 2012 00:26

Peggan

Ut med honom!!! Han är myndig.. och SKA kunna ta sitt ansvar!! Vill han ha er hjälp.. får han förtjäna den först!! Inte bara utnyttja er!! Usch.. tyvärr är det inte alls ovanligt idag.. ungdommar uppför sig ofta så där... Fy.. Nä.. en spark där bak!! och ut!! och kan du inte göra det så tala om för drummeln att det finns regler som ALLA ska följa.. och "orkar" han inte det.. så goodby!! Det där kommer att bli jobbigt och tära på ditt och din sambon förhållande snart.. och är "erik" värd det???? *styrkekram till dig*
8 september 2012 22:51

Rutgun

Jag säjer bara: Ut med honom! Ni hjälper varken honom eller hans familj genom att låta honom parasitera på dej och din sambo. Han har givetvis det idealiskt hos er eftersom han kan skolka från skolan och bära sej åt hur egoistiskt som helst utan att ta hänsyn till er. Ni har ingen som helst skyldighet att bara sitta och se på hur han utnyttjar er. Usch, sparka ut honom!
8 september 2012 23:02

Asja

Vet du, han är myndig. Då ska man kunna uppföra sig som folk. Han bryter mot vedertagna normer och det är inte okej. Så här kan ni inte ha det. Han gör sig omöjlig hemma, hos er och i skolan. Kanske skulle han må bättre av att ha ett eget boende? Då får han ju se att det inte går att bara skita i allt för då blir det grisigt runt omkring honom. Skicka honom till soc så får han söka socialbidrag och få hjälp med lägenhet. Det må låta grymt, men ni hjälper honom inte genom att låta honom glida på en räkmacka. Ut med honom i det verkliga, vuxna livet, så får han ta ansvar för sig själv och sitt liv. Han är tillräcklig gammal för att få vara med och bestämma vilka som ska styra det här landet så då ska han väl vara tillräckligt gammal för att skura bort sin egen skit? Du gör bra i att inte ta parti för eller emot i familjefrågan. Men nu gäller det dig och din familj. Prata med din sambo, be honom att inte sitta och spela med grabben hela nätterna. Han ska ju orka med skolan dagen därpå. Nä ut med den vuxna bebisen!
8 september 2012 23:21

LadyG

Ut med honom. Punkt. Tala om för honom att nu räcker det. Han är en gökunge.
9 september 2012 01:00

Jenka88

Jag kunde inte komma på känslan förens jag läste första personen som skrev att vi blir utnyttjade. Det är precis så det känns. Jag tänker inte ta parti i familjefrågan som sagt och soc har han redan kontaktat sen ett tag tillbaka för att få en egen lägenhet. Det löser sig nog men jag tror det finns människor som är mer värda den chansen. Men det skulle säkert vara bra för honom att få bo själv och leva i sin egen skit. Som ni skriver så är han ju myndig och borde ha mer ansvar och förståelse än vad han har. Jag tackar för ert stöd och det är himla skönt att känna att man inte är "ensam" om att känna och tycka såhär. som jag skrev i mitt inlägg så kände jag mig bitchig men jag kanske inte är det ändå. haha Precis som ni skriver så kan det tära på förhållandet mellan mig och min sambo att ha honom här för mycket så ska ta ett snack med honom i morgon. jag vet redan att han tycker det är jobbigt. Eriks plan var att åka hem vid lunch idag, men han sov till 13:30, hade inga pengar på mobilen (trots att han igår skröt för mig om hur mycket pengar han har på sitt konto) och fick låna sambons mobil och ringa någon efter skjuts. ingen kunde hämta honom och alternativet var att ta bussen hem och lämna all sin skit här och ta det en annan dag. Jag kan tycka att 1: dålig framförhållning när han säger att han ska åka på lördag och vi gjort klart för honom att det är lördag som gäller. 2: ta inte mer dig mer skit än du kan bära på bussen om du mot all förmodan måste ta den?! Sen att han inte kan fylla på mobilen och hela tiden snylta på sambon är ju en annan sak. det första han gör när han lägger på efter alla samtal är att gnälla över att ingen kan hämta honom, istället för att snällt fråga om han får stanna en natt till. Jaja, han lär sig väl tids nog men mer curlad människa får man leta efter...en spark där bak som ni säger vore kanske det enda rätta....offerkoftan är skön men han har fan växt ur den nu.

Jenka88s blogg

Våran ouppfostrade gäst.

Kommentarer