Apropå siffror...
Det är inte säkert att ett pass bränner många kalorier bara för att det var jobbigt och man blir svettig. Innan körde jag ett styrkepass, och även om jag på den halvtimman blev både svettig och darrig i knäna så brände det enligt pulsklockan bara 150 kcal.
Det var boll- och gumminbandsövningar, jag listar dem i den ordning jag minns dem: crunches på boll 15x3, utfallssteg 8x3, bulgarisk split på boll 8x3, höftlyft på boll 8x3, gummibandssträck insida, utsida och baksida 8x3 per ben och övning, vadhävningar 15x3, plankan på boll med händerna på golvet 30s x2, plankan på boll med fötterna på golvet 30s x 2, benfällning med boll 8x3.
För att hinna på 30 minuter får man sno som en iller. Man blir stark, men det bränner inte många kalorier som sagt.
Kommentarer
-
Detta gör att jag konstaterar att min inställning är rätt, att aldrig komma med ursäkten att jag har ju tränat så bra så jag har utrymme för xxx. Man ska bara äta max för de kcal som man har tillgängligt PUNKT. Det man motionerar är en bonus, men den ska inte ätas.
Tack LadyG, känns skönt att läsa och bekräfta att man inte tänkt fel.
-
Finns en väldigt bra artikel om detta från Läkartidningen som heter ”Orättvis effekt av fysisk aktivitet”. Där visar man på skillnaderna i kaloriåtgång vid olika fysiska aktiviteter och utifrån hur vältränad personen är. T.ex. för att en soffpotatis som väger 80 kg behöver fysisk aktivitet i 4 timmar och 10 minuter för att bränna 1000 kalorier medan för en elitmotionär så behövs bara 1 h 28 min. Fastän båda sliter hårt med likartad subjektiv arbetsintensitet. För att nå viktreduktionsmål på att bränna 2500 kcal per vecka skulle en soffpotatis behöva 10 h 25 min fysisk aktivitet. ( detta gäller för kvinnor)
Ett styrketräningspass beräknas i artikeln till mellan 7 kcal för den muskelsvage till 70 kcal för en muskelstark.
-
klaraelv, visst är det så! Jag är nu en gång inte så road av styrketräning, jag gör den för att jag vill bli en bättre löpare, så jag får komma på något annat att belöna mig med för att jag varit duktig. Men mat är inte en belöning i alla fall
Medlem16, det var en jättespännande artikel, om inte annat för att jag är road av statistik och faktiskt som aktiv mätte både min maximala syreupptagning, laktattröskel och maxpuls så jag kan faktiskt sätta in mig själv exakt i deras tabeller (sådan jag var den dagen iaf) och se vart jag hamnar. Det är väldigt intressant också att de skriver att lipolysen kan tillgodose upp till 85 procent av den oxidativa energiomsättningen, med brasklappen "men om detta gäller fettomsättningen även hos extrema uthållighetsidrottare är inte helt klarlagt."
Jag får väl förmoda att det är vi ultradistanslöpare som avses med det, vi är alltid undantagen så fort man undersöker konditionsidrottare
Men 10-20 veckor innan det börjar kännas bättre? 4-6 veckor, så börjar man se resultat och det börjar gå bättre. Är det bara jag som är så förtjust i att persa att personbästa och förbättringar överskuggar eventuellt obehag?
Att det kan ta uppemot 5 år för att det ska bli en bestående vana däremot, det kan jag nog skriva under på. Men sen, å andra sidan, är man fast
-
Förresten, tusen tack Medlem16, om jag ska ta med mig något från artikeln så blir det nog detta:
"Det går inte att räkna med signifikant viktminskning av fysisk aktivitet förrän den totala energiomsättningen på veckobasis med realistiskt uppnåbar träningsmängd (typ 5 gånger/vecka, 1 timme per gång) ligger upp mot 2 500 kcal, dvs ca 500 kcal per träningstillfälle. För att träna 1 timme och förbränna 500 kcal (träning på 65 procent av maximalt syreupptag) fordras ett maximalt syreupptag på ca 2,5 l/min, och dit är det inte helt orimligt att nå inom 2–3 månader även om den initiala fysiska prestationsförmågan är liten."
Jag kollade på hur jag tränade när jag var som nöjdast, och då körde jag två styrkepass a 90 minuter per vecka och inte mindre än fem pass löpning per vecka. Eftersom jag alltid viker fredagarna åt vila blir det per automatik dubbelpass vissa dagar.
Dit vill jag igen. Då var jag lycklig, sprang lätt och lyft tungt.
Tack för påminnelsen
-
Nu sägs det att 20 min vardagsmotion ” is enough”... allt är väl bättre än att sitta still iaf 👍.
Jag är en vardagsmotionär...och hittar alla tillfällen till steg... i trappor istället för hiss och parkerar så långt bort som möjligt o.s.v.
Idag ska jag ut och skotta snö 😄👍
-
Har du räknat på ”efterförbränningen” efter ett styrkepass?
-
Så intressant Medlem 16 – i min enfald trodde jag det var tvärtom, att otränade muskler var tvungna att förbränna mer än tränade. Där ser man! Och faktiskt - fast jag just nu är soffpotatis tycker jag att det var roligt för det kändes inte alls orättvist utan tvärtom rättvist! Vad roligt att det inte bara lönar sig att träna p g a att man bränner kalorier, det lönar sig att träna för att man bränner FLER kalorier om man blir mer vältränad. Wow! Det är ju nämligen tvärtom med viktminkning – ju lägre jag får ner vikten, dest mindre får jag äta för att kunna minska den ännu mer
. Nu ska jag lusläsa artikeln! -
Bella50, vardagsmotionen är nödvändig den med, underskatta inte den
LUAL, i artikeln skriver de om EPOC men en som är bättre på matte än jag får räkna närmare på faktiska siffror, men det låter ju definitivt som att tuffare och längre pass är att föredra framför korta, lätta om man vill ha ut maximal av efterförbränningen, och igen kommer den mer tränade att få ut mer av träningen än den otränade:
"Fysiskt arbete påverkar inte bara energiomsättningen under arbete utan också energiomsättningen efter arbete (EPOC). Graden av ökning i basalmetabolismen efter arbete sammanhänger med det fysiska arbetets absoluta nivå, längd och intensitet. För att få en mätbar ökning måste arbetsintensiteten hos motionstränade individer ha legat på minst 40–50 procent av maximal syreupptagning under 30 minuter. Detta leder till en total ökning av syreförbrukningen efter arbete på 12–16 l (motsvarande 60–80 kcal) [21]. Vid 80 minuters arbete på 75 procent av maximalt syreupptag ses EPOC under 10 timmar, med totalt 30 l ökad syrgasförbrukning (motsvarande 150 kcal). Detta motsvarar en medelökning av basalmetabolismen under en 24-timmarsperiod efter arbetet på ca 7 procent [22]. Kontinuerlig fysisk träning leder också till en bestående högre basalmetabolism (+16 procent) [23]."
Exemplet i artikeln var också belysande och bra:
"Följande exempel illustrerar i praktiken »den orättvisa« effekten av fysisk aktivitet. Antag att två kvinnliga arbetskamrater, den ena »elitmotionär«, den andra »soffpotatis«, bestämmer sig för att tillsammans delta i ett spinningpass i det stora sjukhusets träningslokal och sedan gå ut och prata och ta en öl. Den vältränade »elitmotionären« (Tabell I) har ett maximalt syreupptag på 3 l/min. Under det 45 minuter långa spinningpasset kommer hon att förbränna ca 510 kcal. Hennes fysiskt lågpresterande arbetskamrat på spinningcykeln bredvid får betecknas som otränad »soffpotatis« (Tabell I) och kommer under träningspasset att förbränna bara ca 180 kcal. Trots att de bägge arbetskamraterna subjektivt varit lika trötta och tagit ut sig på samma sätt har de alltså förbränt helt olika mängd energi. I realiteten är den totala skillnaden i energiomsättning ännu större, eftersom den vältränade har högre energiomsättning även efter arbete (EPOC). Efter träningspasset unnar sig de båda arbetskamraterna varsin starköl (0,5 l à 225 kcal). Detta resulterar i att vår »soffpotatis« kommer att få ett energiöverskott och riskerar viktuppgång medan vår »elitmotionär« får ett energiunderskott som kan leda till viktnedgång!"
Logga in för att skriva en kommentar.