Dagen efter
Tack för all uppmuntran jag fått via bloggen och peppningarna, det uppskattar jag verkligen! Nu ska jag ta det lite lugnt ett tag och hämta mig, sen börjar jag om igen.
Dagen efter ett lopp brukar man nästan känna sig sjuk. Stel, öm, trött och hängig. Kroppen orkar ingenting och vill ingenting. Det går knappast att resa sig eller sätta sig utan att benmusklerna protesterar vilt. Efter de tuffaste loppen har jag behövt använda armkraft och hjälp för att komma ur soffan.
Så icke idag. Benen mår efter omständigheterna ovanligt bra. Jag kan resa mig själv, gå nästan vanligt och jag är egentligen bara öm i vaderna, mest i vänstervaden. höfterna, mage och korsrygg är eländigt ömma också men det vet jag varför och det är inget att oroa sig för: jag är ovan vid terräng, stabilisatorerna (det som en del gyminstruktörer kallar coremuskluaturen) fick slita hårdare än vanligt bara.
Några nätters god sömn, balans i kosten och dricka mycket vatten är det som gäller nu. Kanske en lätt, värmande massage och så lätta promenader, lite lätt motionscykel och annan genomblödningsträning som inte belastar musklerna utan bara ökar blodflödet en stund och fraktar brot slaggprodukter och annat jox som man inte vill ha i musklerna.
Kommentarer
-
Oj vilken pers du gått igenom!
-
Vilken bragd att springa så långt! Jag är djupt imponerad! Peppkram
-
Du är duktig. Jag blir ju trött av att läsa hur långt du sprang. Bra att du klev istället för att fortsätta och belasta benet. Ha en bra dag och ta det lugnt. Kram
Logga in för att skriva en kommentar.