Det tar sig
Jag är mör i hela kroppen. Trött på djupet. Den senaste veckan (eller fyra dagarna i alla fall) har vi ägnat all ledig tid åt att stuva om i bostaden, möblera om och städa. Kattsäkrar hemmet så gott det går, vilket bland annat råkade innebära att vi byggde om hela bokhyllan. Vi har en bokhylla som man bygger upp med moduler, så vi kan i stort sett bestämma själva hur den ska se ut, bara man har rätt bitar och skruvar. Det är tungt arbete.
Jag kommer inte våga ha mina älskade tomtar framme i år, inte med två kattungar i hemmet så hela tomtearmén har fått åka till förrådet. När vi ändå skulle dit passade jag på att organisera om böckerna och vips hade vi en massa kartonger med saker vi skulle lägga undan också. Mer plats i hemmet, mer plats för katterna.
Det blir jättebra när vi är färdiga, men herre min skapare så trött jag är i kroppen nu. Vaddå träning? Vad ska jag med det till :-)
Jag har åtminstone inte ont i ryggen på fel sätt. Det som gör ont är inte själva ryggraden utan alla muskler runt omkring, magen är trött, benen är trötta och axlarna är genomtrötta. Men vi måste göra ett massivt ryck till, för på lördag kommer hela klanen och ska fira min födelsedag. Egentligen fyller jag imorgon men vi firar på helgen istället, så slipper vi bekymra oss om arbetstider och sånt.
Jag skulle vilja ha allt färdigt och fint tills dess, vilket innebär att vi får sätta lite fart. Men vi hinner, om vi inte drar benen efter oss allt för mycket. Det som kan bli snärjigt att hinna med är att baka, men i värsta fall får jag väl använda närmaste bageri och fuska - huvudsaken är att det är gott! :-)
Med tanke på hur omvälvande ommöblering vi gjort tror jag faktiskt inte någon skulle tycka illa vara. Tänk er själva om ni skulle flytta runt varenda möbel och pinal, möblera om och sortera alla era grejor på bara fyra dagar, och bara ha fritiden efter jobbet att göra det på.
Det kanske inte är så konstigt att jag varken tränat eller hunnit blogga speciellt mycket... :-)
Jag har inte ens haft koll på kosten, jag har levt på apelsiner, knäckebröd och skinka som jag delat med katterna...
Jag inser hur bekvämt livet varit med vuxna katter hemma. Hur smidigt vi anpassat oss efter varandra. Hur väluppfostrade de vuxna katterna varit, och hur klok Mimmi är som glider fram mellan blomkrukorna (inte över/genom/ner i dem) och kliver förbi prydnadssakerna istället för att putta ner dem.
Jag kommer ihåg att hon inte alltid varit så klok och väluppfostrad också, så jag kan ju alltid hoppas att de små marodörerna växer upp och blir lika goda katter de. Så kanske jag kan ha framme mina tomtar en vacker dag igen.
Gillar
Kommentarer
-
Klart du kan! Njut av "smäbarnsåren" - snart är kattungarna stora och slö de med...
-
haha ja det är ju sant :-)
Just nu är de både lekfulla och skojiga, när de glömmer att vara rädda, men det går nog över det med när de blir stora kattfröknar. Så var det med Mimmi och Kajsa, lagom till jag hade vant mig vid att vara deras hoppborg/tvättstuga/oktagon/boxningsring/lekplats/sovplats började de växa till sig och skaffa sig värdighet och stil.
-
Superbra motion och anledning att rensa i hemmet !
-
Stort Grattis på födelsedagen. kram
Logga in för att skriva en kommentar.