Experiment i faggorna, irritation och ... folk
Om jag får min vilja fram blir det två nya recept att lägga in i min hemsida, ett på lövbiffsrullader och ett på en annorlunda sorts grädde som man kan ha till t ex paj eller färska bär. Blir det bra dyker receptet upp på min recptsida om någon dag, när jag renskrivit anteckningarna.
Det har varit helt makalöst vackert väder på dagarna, men ganska svårt att sova om nätterna. Det blir väldigt varmt i sovrummet och jag kan inte ha fönstret öppet för rökande grannar och ungdomar som sitter nedanför på gården och vrålgarvar. Det vore väl inte så störande att de har kul och skrattar, om det inte vore för att de gör det klockan 3 på natten när det är så tyst i övrigt att deras vrål och skrik skär igenom både märg och ben.
Så valet har stått mellan stinkande sovrum och oväsen, eller stänga fönstret och det blir tyst och varmt.
Kärringen ovanför skakar mattor och sängkläder från sin balkong, och slutar inte trots påpekanden och tjat från oss andra som bor under henne. Så, om man inte ens kan få ur grannarna lite folkvett vad gäller hår, lort och damm hur ska man då få dem att fatta att deras stinkande äckliga jävla rök förpestar min lägenhet?
Jag är inte skapt för att bo i lägenhet helt enkelt. Det inser jag med all önskvärd tydlighet. Oväsen, stank, folk... Folk som ställer sina äckliga sopor i trapphuset, röker så det stinker i min lägenhet, i perioder går det inte att sitta på balkongen för att det röks så mycket, folk väsnas på konstiga tider på dygnet. Spring i trapphuset, folk kan fan inte stänga dörrar i det här huset - jag tror de låter dem blåsa igen av tvärtdraget. Kärringen (hon må vara ungefär jämnårig med mig, hon är fortfarande en kärring! Kärring är inte en ålder, det är ett personlighetsdrag.) ovanpå oss har en flock ungar, som springer och dunkar i golvet och tro inte de har vettig dygnsrytm. Hur kan man tro att det är en god idé att spela basket inomhus, ens på dagtid?
Brandinspektionen har slagit ner på trapphuset, man får inte förvara saker i trapphuset av säkerhetsskäl. Så folk plockar bort cyklar, barnvagnar, skor och annat lagom till inspektion eller tillfälligt när värden ryter ifrån. Sen tar det en vecka, innan grejerna är tillbaka igen. Det finns både förråd, cykelrum och gott om förvaringsutrymmen så det är ren jävla lathet att folk inte ids gå några meter extra helt enkelt.
Jag har klagat hos hyresvärden och hyresgästföreningen, men "lite måste man ju tåla i flerfamiljshus". Ok, så det är mig det är fel på... Som vill kunna ha en normaltempererad, luktfri lägenhet där det är tyst om nätterna (åtminstone efter 00:00 fast helst redan efter 22:00 om jag finge välja) och där grannarna inte skitar ner överallt, utan kanske gud förbjude faktiskt städar efter sig någon gång också! Det finns en anledning till att jag har egen tvättmaskin och har haft de senaste 15 åren. Aldrig mer dela tvättstuga, säger jag bara...
Behöver jag ens nämna att jag antagligen är ännu känsligare efter att ha vilat ut och upplevt hur vilsamt det är på landet hemma hos pappa där det är många kilometer till närmaste granne (om man inte räknar det äldre pensionerade paret en bit bort, de som inte gör något väsen av sig alls och som är både lugna, vänliga, reserverade och ickerökare.).
Hur mycket tycker ni är rimligt att man ska behöva stå ut med i lägenhet?
Kommentarer
-
Jag har bara bott i lägenhet när jag var barn, gården jag och min man har köpte vi när jag var 19 och han 23 år. Vi har 70 tunnland skog, en egen sjö och en massa plats att röra oss på.
Mannen jagar på ett större område än vårat, vi kan plocka bär och svamp i den egna skogen. Ängarna betas av av ett antal Islandshästar som en bekant har, och på så sätt hålls landskapet öppet.
Nej jag är helt klart också bortskämd med lugnet och tystnaden, jag hade inte klarat av dina grannar. Jag förstår verkligen din frustration.
-
Vi bodde 4 trappor upp i ett 8-våningshus tills jag flyttade hemifrån då jag var 19 år.
På den tiden tog alla hänsyn till varandra. Jag kommer så väl ihåg en gång när jag stod och bollade 2-boll mot väggen i mitt rum. På andra sidan väggen bodde grannar.
De sa då vänligt till min mamma att de tyckte att det var störande och då var det ju självklart att jag inte fick fortsätta bolla inomhus. Det här var på 60-talet.Vi tog nog hänsyn på ett helt annat sätt, generellt, då än vad vi gör nu.
Sedan 26 år tillbaks bor vi i radhus och vi har haft tur med grannarna. För jag tror att det är betydligt svårare att bli av med grannar i köpta radhus än i hyreslägenheter.
Jag gissar att det står en del ordningsregler i hyresavtalet och om de bryts, t.ex oväsen efter en viss tid på kvällen så kanske störningsjouren kan kontaktas?
Folk som slår i dörrar, springer med träskor i trappen, barn som leker och studsar med bollar kan man nog inte göra så mycket åt mer än att snällt förklara att man tycker det är störande och hoppas att de då tänker sig för lite mer.Hur fungerar det med Hyresgästföreningen nu för tiden? Har ni någon kontaktkommitté? Ofta kan mer gemenskap med grannarna ge mindre störning på sikt.
-
Jag har inte råkat ut för besvärliga...störande grannar annat än just då det gäller tvättstugan. I Stockholm lgh har vi inte en egen tvättmaskin utan använder den gemensamma och det strulade rejält under en period men efter lite nya lappar på väggen och i postlådorna så blev det okey. Städningen kan jag ha synpunkter på men det är samma som städar trappuppgången som skall göra det så det funkar sådär.
Usch jag förstår hur du känner jag skulle nog bli lika argsint. Hoppas att du får ngn att lyssna så att det blir lungt.
-
Paloma, somliga har det bra :-)
gittan52, det finns en avdelning till hyresgästföreningen men de enda gångerna det verkar vara någon form av aktivitet är runt förhandlingstid då enkäterna om hur vi upplever området ska samlas in. Eftersom alla har sitt att stå i händer det inte så mycket, det är ju fritiden som ryker om något ska göras i den. Så då kan du ju gissa hur mycket som händer och hur många träffar per år det blir... Typ 2. Ett före och ett efter förhandlingarna.
Visst finns det ordningsregler, men det spelar ju ingen roll hur mycket man ringer värden eller störningsjouren om det aldrig blir något av det senare. Som sagt, jag har försökt och klaga både skriftligen och 'öga-mot-öga' (givetvis utan att vara otrevlig utan lugn och resonabel, annars kommer man garanterat ingen vart).
Det är egentligen bara en granne jag tål med, och det är en karl vi lite skämtsamt kallar "arga mannen" eftersom jag nog aldrig träffat en människa som kan bli så vansinnigt arg som han. Han blir tvärförbannad, riktigt svettigt röd och arg när han ser att kärringen skakar sina mattor eftersom han har uteplatsen rakt under henne. Han och jag har i omgångar klagat hos värden och svaret vi får är att de inte kan göra något, följt av en massa ursäkter jag tycker låter ganska lama. Inte ens när de kastade fimpar ner på balkongen gjorde värden något, trots brandfaran.
Eller jo, de satte upp en lapp i trapphuset.
Så nått gör värden ju.
Som om det hjälper...
Störningsjouren har jag på snabbnummer nu för tiden, det hjälper ju bara nån vecka att ringa på dem.
Jag har bott i området i 15 år, så det är inte så att jag inte försökt. Allt.
-
Tita, jag är rätt irriterad ja, samtidigt som jag förstår att vissa ljud måste man tåla i flerfamiljshus. Men det finns ju en gräns för vad man orkar med också. Det vore väl en sak om det åtminstone vore tyst på natten, men då ska skrnfockarna sitta på gården och kackla, och ingen kan ju förbjuda folk att sitta och prata (ens om det är högt och skratten åsneskriande).
-
En gång bodde jag i en lägenhet som var rätt lyhörd. Minns när jag satt och pluggade att grannen under lyssnade på P1 och det tyckte jag var störande, men som sagt vissa ljud får man tåla :-). Det du verkar drabbas av är en sanitär olägenhet..man måste ju kunna få sova om nätterna och slippa grannarnas rök. Synd när grannar inte förstår att visa hänsyn.
-
LUAL, det tyckte jag med, men värden hävdar att det inte finns stöd i lagen att hindra folk från att göra vad de vill på sina balkonger. Alltså är deras rätt att stinka större än min rätt att slippa deras giftiga rök. Jag förstår det inte, men det var det svaret jag fick iaf.
Uteplatsen där skränfockarna häckar mest tillhör inte hyresvärden, så där vägrar de ta ansvar (och det kan jag iofs förstå ) men kommunen som äger marken tar inte heller ansvar, vilket är helt absurt. Har man tur kan störningsjouren rycka ut ändå, trots att det inte är "vår" uteplats det är frågan om men då är det verkligen i brist på annat att åka på. Jag har t om polisanmält störningarna, men det enda det ledde till var att jag fick papper om att jag hade anmält saken. *suck*
-
Underligt nog får jag inte grilla på balkongen, eller (faktiskt) ens äta surströmming - störande matos kan de minsann skriva in i hyreskontrakten - men röka som faktiskt avger cancerogena gifter i tusental är helt okej.
Är inte det lite märkligt?
-
Jag bor också i lägenhet, i en bostadsrätt men här är det ganska lugnt för det mesta.
Har bott i lägenhet i 4 år nu, bodde i eget hus tidigare och jag vänjer mig aldrig med alla ljud. Det borras med slagborrmaskiner rätt som det är och det tycker jag är jättejobbigt att lyssna på. Vi har ju en altan utanför lägenheten, men som tur är ingen rökande granne i närheten, har ju astma så jag tål inte rök.
För det mesta är det tyst på natten, men en gång fick jag ringa störningsjouren.
Det enda du kan göra är ju att ringa störningsjouren om det är väsen på natten, om det inte går att prata med grannen. Tyvärr är det ju så att folk har rätt att röka på sin balkong.
-
Vi har börjat snegla på möjligheterna att skaffa hus istället, helst på landet och allra helst i närheten av pappa. Det skulle lösa det mesta - typ alla problem :-)
Det är lättare att flytta än att försöka lära folk hyfs, verkar det som. Har bott 15 år i den här lägenheten, jag är beredd att ge upp nu. :P
-
Jag förstår dig, det bästa är ju att bo i eget hus, jag ångrar att vi sålde vårt hus.
-
Förstår att du ångrar dig, är man van vid hus är det nog jobbigt att ställa om. Det är nog kanske lite lättare tvärt om, att gå från lägenhet till hus?
Fast det är ju en del fördelar med lägenhet också i och för sig. Om något händer ringer jag värden, så får de laga/fixa. Jag behövcer inte fixa läckande tak eller byta eldningspanna, skaffa sotning eller tömma någon brunn. Kommunalt avlopp ftw ;)
Fast flyttar vi till hus så blir jag kvar där. Jag har en flytt i mig till, oredan och kaoset i en flytt är enormt påfrestande, men sen är det nog.
Logga in för att skriva en kommentar.