icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5995886
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
7 mars 2011 11:54
4

Fettisdag imorgon

[KURSIV]"De tre dagarna (i fastlagen, min anm.) inleddes med fläsksöndagen eftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk. Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag. Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. Det var det viktigt att besökande blev bjudna på någonting att äta eller dricka under fastlagen, annars bringades olycka över gården. Man skulle överhuvudtaget äta mycket under fastlagen så att man klarade sig under den kommande fastan. [FET]Fettisdagens mat[/FET] Förutom hetväggar/semlor varierade fettisdagens mat. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti, i Uppland, Södermanland och Värmland åt man ”fettisdagskött” som oftast bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att sju mål mat skulle ätas under fettisdagen, bland annat kokt fläsk och dopp i grytan med ett av julbröden som sparats speciellt för detta ändamål. [FET]Vädret under fastlagen[/FET] Genom att studera vädret under de tre dagarna i fastlagen kunde man få reda på hur skörden skulle bli under året. Långa istappar på fastlagsnatten ansågs över hela landet vara ett gott tecken, då skulle stråsäden och linet bli långt. God spannmålsskörd skulle det också bli om fastlagen var klar, torr och helst också solig. Om det tinade på fettisdagen så att det blev takdropp skulle korna mjölka bra under sommaren och lika stora som dropparna var skulle sädeskornen bli. [FET] Lekar[/FET] Omtyckta lekar under fastlagen var ”slå katten ur tunnan” i södra Sverige och ”åka för långt lin och stora rovor” längre upp i landet. Den sistnämnda leken gick till så att man band fast så många kälkar och sparkar som möjligt och åkte utför långa backar. På det viset skulle linet bli långt och rovorna stora på sommaren."[/KURSIV] (Källa: [LANK]http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=1437.[/LANK]) Åtminstone jag är glad att fastlagsriset i modern tid blivit ett prydnadsris med fjädrar. Sjusovare som jag är skulle risbastun alltid bli min annars :-)

Kommentarer

  • 7 mars 2011 11:59
    Slå katten ur tunnan "leks" fortfarande i Landskrona varje år, dock med en gosedjurskatt istället för en levande numera! :P
  • 7 mars 2011 12:06
    Jag tror framför allt att katterna uppskattar det :-)
  • 7 mars 2011 12:07
    Ja det är nog ett ganska säkert antagande. XD
  • 7 mars 2011 13:00
    intressant läsning så mycke man glömt*L*

Logga in för att skriva en kommentar.