Helgäventyr
I lördags var det så dags för Karlstad 6-timmars! Jag sprang för sista gången i Våxnäshallen, utan något annat besvär än att jag fick ont i trötten. Det kan jag leva med. Nu blir det ny hall nästa år.
Resultatet, rent fysiskt, blev bara träningsvärk och enstaka skav från pulsbandet - men inte en enda blåsa?! Har det ens hänt på de 13 år jag sprungit där? Skorna, helt nya Saucony triumph 19, kanske har med saken att göra? Eller har jag lärt mig sätta i fötterna under mig, utan att bromsa och glida i skon, tillslut? Naah, det är nog skorna 
Bild: Skorna i fråga, Saucony Triumph 19, är breda och sköna. För den neutrala löparen som varken överpronerar eller supinerar.
Första tävlingen på 2 år, jag var så nervös att jag glömde hälften av grejerna och tappade bort mina gel. Vid cirka 2 timmar blev jag ofantligt jävla trött, jättesur. Det var ungefär då jag kom på att jag kanske skulle fyllt på med energi också. Att jag vände trenden där ser jag som en viljans seger. Ett tag ville jag bara hem till flickorna, krama mina barn och säga att jag älskar dem. Sen kom maken, han länsade en hylla med gel i nån butik, och jag blev glad igen.
Lite godis, gel och en bra lista med musik i öronen peppade upp mig så jag avslutade sista timmen med en helt okej känsla. Jag landade på en bit över 33km till slut, inte en mara men rätt okej med tanke på omständigheterna. Hade jag inte misskött energin hade jag kommit längre, nu satt jag säkert en kvart och tjurade på en stol också 
Så väldigt ovant det kändes att springa lopp igen efter att ha suttit och ugglat i sitt hörn av tillvaron under pandemin. Här krävs det mer förberedelser till nästa gång! Tänk att man kan tappa rutinen så fort..!
Bild: Långsamt är också framåt!
Medan maken tog hand om mig i Karlstad tog de två äldsta döttrarna hand om den yngsta. Vad jag hört från helgen hade de jätteroligt, lekte och busade så att Paula var alldeles slutkörd 
Hon verkade inte ha saknat oss nämnvärt
Vi åkte hem direkt efter segermiddagen och var hemma på rätt sida midnatt. Det kändes skönt att vara hemma igen.
Nu fortsätter satsningen emot Stockholm marathon. Nu vet jag att jag kan springa i 6 timmar, nu ska jag bara få upp farten också.
Gillar
Kommentarer
-
Jösses, vad duktig du är. 👏👏
-
Tack Bella50
-
Härligt att se att du är på G igen
-
Tack gittan52, nu har livsandarna vaknat igen
Logga in för att skriva en kommentar.