icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5991554
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
30 mars 2012 18:44
12

Lättnad

Igår var det lönlöst att försöka sova, jag var nervös för läkarbesöket så jag satt och spelade XBox tills jag blev trött. Det tog till halv tre på natten, sen upp åtta för att hinna till vårdcentralen. Lagom mosig, men helt okej. För trött för att vara riktigt nervös. De tog ett EKG och kunde utesluta hjärtfel, så vad episoderna än berodde på så var det inte relaterat till något farligt. Hon ansåg inte att vi behövde gräva med i det här, jag minns inte ordagrant vad hon sa men jag uppfattade i alla fall att jag inte hade något att oroa mig för nu. Efter en genomgång av livsstilsfaktorerna (motion, kost, rökning, alkohol) står det ganska klart att jag bara drabbats av någon form av stressreaktion. Kanske pga svärmors bortgång, massiv hjärtattack är ju en av de saker jag är så rädd för dessutom. Nå. Därmed noterar jag halvt generad och halvt stolt att den högsta uppmätta puls jag uppnått hittils numera är 187, den högsta uppmätta puls som jag vet inte beror på glappkontakt, spänningsledningar, statisk elektricitet eller andra sändare. Om det stämmer att jag har 194 i maxpuls som Bosön påstår så skulle det kunna förklara varför jag mådde tjyvens, 187 är 96% av max. Då mår man tjyvens, och det behöver inte betyda att man har hjärtfel... *suck* Jag vet. I efterhand känner jag mig både lite fånig och korkad, och inte så lite generad. Men jag blev faktiskt rädd in i märgen, och då slutade hjärnan tänka logiskt. Det kan vara som sambon uttryckte det när vi lämnade läkarens kontor: "Det var nog bara morsan som spökade." Det var han som sa det!!

Kommentarer

  • 30 mars 2012 21:11
    Den mår nog bäst om den får åka med dig när du har vägarna förb i, tror jag som absolut inte är nån pellisexpert!
  • 30 mars 2012 21:10
    Bummlan
    Förresten har bananpelargonen rotat sig. Fråfgan är om jag ska skicka den, eller om du kan hia dig tills jag har vägarna förbi? Eller ni? Säg hur!
  • 30 mars 2012 21:05
    Jag misstänkte att det var något i den stilen men vågade inte riktigt förutsätta det bara :-) hahaha jag är ytterst tacksam för att jag slipper det :-)
  • 30 mars 2012 21:03
    Bummlan
    Så är det - kroppen mumlar och huvudet har fullt upp med sitt. Glad att höra att du landade förhållandevis mjukt dock. Vad jag menade mead att jag var gladast för min skull är att min värld är ett vackrare, lugnare och roligare ställe att var på med dig i knutarna. Men det hoppas jag att du fattade. När jag läste igenom vad jag skrivit lät det klumpigt. Du slipper du, förresten, sitta framför ugnen i 7 timmar minst. Gläds, människa :D
  • 30 mars 2012 19:10
    Jätteskönt att det inte var något! Och det är alltid bättre att ringa en gång för mycket än att inte göra det när man behövde. Misstänker att vid 96% så dånar blodet i öronen, flimrar framför ögonen och lungorna hotar att hoppa ut ur kroppen för att få rum att andas? :D
  • 30 mars 2012 19:13
    Ungefär så, det kändes bokstavligen som om hjärtat höll på att hoppa ur bröstet på mig, det var det jävligaste jag varit med om. Lungorna kändes små som apelsiner, och ungefär lika andningsdugliga. Nå, då vet jag hur det känns också :-)
  • 30 mars 2012 20:38
    kaffe247
    Vilken lättnad att det inte var något "fel" Bättre att kolla upp än att gå orolig. Bättre känna sig lite fånig en stund än att gå ovetandes. Förstår fullt och fast din oro inför läkarbesöket. Jag bär den med mig efter läkarbesöket =(
  • 30 mars 2012 20:46
    Ush så jobbigt det måste vara! Jag är hjärtligt (heh) tacksam för att det enda jag lider av är stress, det kan jag ju faktiskt råda bot på. Av alla saker jag tänkte och trodde det var så var stress inte ens med i tankarna.
  • 30 mars 2012 20:53
    Bummlan
    A min Lady! Har missat hjärtklappningen totalt. Och du som har ett så stort, dessutom. Glad för din skull att det inte var massiva grejer.Men mest glad för min skull... Och bekymrad över stressen dock. Spökande svärmödrar eller inte. Dig har jag tagit till MITT hjärta - vare sig du vill eller inte - och nu ser du till att vara rädd om dig. Bara så du vet. Annars kommer jag och tvingar dig att sitta och titta på medan en långdragen oxe tillagas. Ta hand om [FET]dig[/FET]!!!! Kloka människa, var klok mot dig själv. Här och nu och sen kommer sen! <3
  • 30 mars 2012 20:58
    Tack snälla :-) Stress är rätt lättbotat, när man är medveten om den, och det blev jag ju nu. Jag ska stressa ner lite, ta det lilla lugna. Lömskt det där för stressreaktioner har jag ju haft förr, ändå var det det absolut sista jag tänkte på den här gången (också).
  • 30 mars 2012 21:15
    Bananpelargon... Akta dig så att inte en Gainomax-apa knackar på dörren och säger "Please don`t eat my friend".
  • 30 mars 2012 21:19
    Bummlan
    Jag är inte heller pelargonexpert - fäster mig mest vid udda existenser :) Vi fixar det!!!! :D

Logga in för att skriva en kommentar.