Lite tur
I morse hade jag lite tur, medan jag trampade gled pulsbandet snett och när det inte sitter som det ska mäter den inte pulsen rätt. Det i sin tur betyder att kaloriberäkningen blir fel. Nå, nu hade jag redan siffror att ta till, jag cyklade nämligen nästan exakt lika långt och länge i måndags. Så jag tar de siffrorna, hojen är inte helt fel ute nämligen.
Det märktes att jag kontrollerat kolhydraterna, men eftersom det är morgontramp är det inte meningen att det ska vara hur jobbigt som helst. Det ska vara lagom, och lagom är relativt.
Middagen igår blev inte riktigt den kesofyllda kycklingen, men en kusin kan man väl säga. Jag dumpade keson och trökade in parmesan för hela slanten i fickan jag skurit istället, det är ju så gott. Möjligen kunde jag ha låtit dem få aningen mer färg, osten som täcker stekytan brösten fick i stekpannan är kanske lite blek men innertemperaturen var perfekt. Jag sänkte från 225° till 200° för att inte bränna kycklingen, det tog 40 minuter i stort sett för den att bli lagom inuti. Under tiden hann jag göra grönsaker och tillbehör, duka, städa köket och fixa, så väntetiden var inte helt fel.
Fett: 15 g
Protein: 48 g
Kolhydrater: 13 g
407 kcal
Bild: Parmesanspäckad kyckling med grönsaker och blomkålsris.
Kycklingen föll i god jord, det är nästan samma princip som laxbåtarna jag gjorde för hyfsat länge sedan. Fast den gången fyllde jag laxen med räkor och västerbottenost.
Det går an att improvisera när man har marginalerna, och genom att cykla på morgonen skaffar jag mig betydligt bättre förutsättningar än om jag inte gör det. Det är stor skillnad på att försöka hålla sig nöjd på 1 200 kcal och att försöka komma upp i över 1 800 kcal. Större än man kan tro.
Plus det faktum att jag känner mig så belåten när jag cyklat. Resten av dagen bara måste bli bra med en sådan start.
Just eftersom det är cykling och jag kör lågintensivt tänker jag att jag kan fortsätta med detta på mornarna, jag får väl se vad återhätmningen säger men jag tror initialt att det här kommer att gå bra att upprätthålla. Jag pendlar mellan 72% och 80% av max, definitivt lågpuls. Lågt slitage också med andra ord.
Var det därför jag kunde hålla på och trampa, dag ut och dag in? Sannolikt. Kroppsfettet är en energibank. Om man ökar uttagen utan att samtidigt öka insättningarna minskar resurserna, oavsett hur grinig kamrern blir över det.
Det bör ju betyda att jag, så småningom, kan väcka styrketräningen till liv också. Som förr. Morgontramp för energin och eftermiddagsstyrka för styrka och rörllighet.
Undrar hur lång smekmånad jag behöver på hojen egentligen? Ska jag sätta ett viktmål eller ett tidsmål? Detta tål att funderas på.
Kommentarer
-
Rutiner...oavsett vilka...är i mitt fall ett ” måste” .
Att ligga steget före ...ett annat.
En rejäl portion disciplin på det...är ett oslagbart recept för att komma nånstans.
Lycka till med trampet ✌️😄
-
Tack Bella50, det är mycket lättare att komma upp lite extra tidigt när det är för att man ska göra något man ser fram emot. Jag har saknat cykeln mer än jag insåg. Detta att starta dagen med ett lugnt lätt pass, komma igång ordentligt. Jag förstår varför somliga tar morgonpromenader. Det är samma sak. Det är en bra rutin jag aldrig borde övergivit.
Nu i efterhand kan jag inte förstå varför jag inte fortsatte, vad hände?
-
Man lär sig alltid nåt ” matnyttigt” om sig själv. ✌️
-
Visst gör man! Är det inte häftigt?
Logga in för att skriva en kommentar.