Livet rullar på
Jag försöker tänka på vad jag stoppar i huvudet, och taktiken att äta morötter, eller något annat knaprigt både strax före och till maten fungerar suveränt. Portionerna blir mindre, jag blir mätt och jag står mig bättre. Dessutom har jag fått ordning på fibrerna, lagom mängder så nu är både magen och jag glad.
Vågen stod på 67,9 imorse, fortsätter det på det här viset vete katten vart vikten hamnar. Men jag sörjer inte, jag har att ta av fortfarande. Däremot försöker jag undvika att gå hungrig, så jag har både frukt och grönsaker hemma som jag kan smaska på om det skulle suga. Allévo fungerar också, även om den smakar lite som wellpapp med chokladsmak.
Det viktigaste är i alla fall att jag inte återfaller i mina gamla vanor, med dubbla portioner. Stora dubbla portioner. Det var det som fällde mig förra gången. Nu ska jag bara äta den mat jag behöver och fylla på med grönsaker - fiberrika, skrymmande grönsaker - för resten. För magen vill ha sitt, om jag bara äter den portion jag behöver energimässigt kommer jag att gå onöjd (inte direkt hungrig, men absolut inte belåten eller mätt) från bordet. Fyller jag på med grönsaker kommer magen också att få sitt, och då står jag mig på samma portion som alla andra.
Det har tagit sån tid att räkna ut det, så mycket tester och försök. Men nu har jag hittat rätt. Dessutom fungerar frukost nästan. Om jag får 200g citronyoghurt, syrlig osötad yoghurt och en näve havreygryn så kan jag faktiskt äta. Det blir dessutom en bra, stabil grund för t ex morgonlöpning eller andra aktiviteter på förmiddagen. Det är fortfarande ingen jättefrukost, men tillräcklig för mig (när jag inte försover mig och hoppar över frukosten av gammal vana).
Det kanske kan vara så att jag så sakteliga börjar hitta den där efterlängtade balansen, äntligen. Den jag jagat så länge. Kunna äta sig mätt utan att behöva äta som en skogshuggare. Kunna må bra. Kunna hålla en trivsam vikt utan att späka sig. Allt det där jag aldrig trodde att jag skulle kunna, när jag vägde så där mycket och hade storlek 46.
Man ska aldrig ge upp helt enkelt!
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.