Lopp
Laddar för tävling sedan några dagar tillbaka, och som vanligt kan jag inte somna kvällen före tävling men den här gången tog det nog priset ändå. Jag kom aldrig till ro utan låg och snurrade i sängen hela natten. Nåja, jag försökte vila åtminstone och visualisera hur jag går i mål på halvmaran.
Jag behöver nog tävla lite oftare, så att jag blir lite mer blasé igen. Jag har tappat vanan.
Målen för dagen är att klara halvmaran, och se vad det räcker till. Banan är kuperad i Jönköping, så man får se vad det räcker till men om jag kommer i mål på något som liknar en vettig tid kanske det finns hopp om Växjö marathon ändå.
Vi får se.
75,5kg så jag har lyckats ladda lite.
Gillar
Kommentarer
-
*läser innantill en gång till*
Tack Tita! :D
Men nu ser jag att ni har båda blommor i liknande kulörer, så trött som jag var igår fyllde min hjärna nog i sjävl helt enkelt Jag skyller på att jag inte hade sovit, men nu har jag sovit i 12 timmar i stort sett och känner mig inte zombiefierad längre. Skönt att ha en fungerande hjärna igen
Man får rätt mycket adrenalin i kroppen av tävlingssituationer, särskilt om man inte är van. Det var nog därför jag satte nytt årsbästa på 5km (~36min) och milen (~77 min) innan jag taggade ner, men då var det så dags för då var vi halvvägs uppe för första långa backen och jag hade tagit ut alldeles för mycket krut i första halvan.
5km når man en bit upp i den stora backen och vid högsta punkten är det 9,44km men då är det inte en helt enkel resa in i mål eftersom man har en rejäl backe kvar att leverera i.
Så jag är mäkta nöjd att jag höll ihop trots allt, trots att jag sprang så galet odisciplinerat
-
Verkligen bra gjort! Jag har aldrig sprungit så långt, max 12 km kanske. Men jag funderar på en halvmara... Vet inte när i så fall, när jag tränat och jag hoppas få vara skadefri. En fundering, dröm är att springa halvmara utomlands, kanske nästa år... Vi får se...
-
Jag är ganska säker på att om du får vara skadefri i vinter är du i halvmara-form, om du får träna bara. Lite hänger det på hur skadebenägen du är också, om du kanske måste börja extremt sakta och kanske börja med power walk/walk-intervaller för att jobba dig upp till jogg/gång-intervaller och senare sammanhängande joggingrundor eller om du kan gå direkt på joggingen. Om man har lätt för att skada sig ska man börja riktigt försiktigt, och hellre avancera sakta och ta extra vilodagar än jäkta på och bli skadad igen. Har man riktigt lätt för att överanstränga sig eller skada sig kan man t om växla mellan power walk/gång-pass och vattengymnastik (grymt bra träning f ö om man är skadad och behöver rehabba sig tillbaka snabbt).
Kombinera det med en halvmara med bra maxtider, gärna uppemot 3,5 - 4 timmar, så är du i hamn! För även om du inte behöver hela maxtiden är det lugnande att veta att man klarar det, även om man kanske har en dålig dag och gör sämre ifrån sig än man egentligen är kapabel att göra
-
Tack Hösten19!
-
Tack för tips! Jag har ju skadat mig en del senaste åren men vet inte om det bara är otur. Pga skador har jag fått göra länga uppehåll och tex aldrig sprungit på vintern och jag vet inte ens "hur det går till", dvs hur man klarar sig mot att halka, jag antar man måste köpa speciella skor med dubbar. Men jag hörde häromdagen någonstans att det finns något man kan sätta på sina vanliga joggingskor också, det är väl nån typ av brodd antar jag. Vad rekommenderar du?
-
Utan att tveka rekommenderar jag dubbade skor, riktiga som är gjorda för det så du slipper genomslag (dvs att dubbarna känns rakt igenom sulan) eller att de klämmer ihop tårna, halkar av eller att dubbarna helt enkelt faller av. Jag testade "dra-på-broddar" och kan ärligt säga att det var det sämsta skit jag använt.
Om du har vägarna förbi orienterinsgsspecialisten har de riktigt bra skor, om du vet vilken sortts sko du behöver kan man söka på Sportamore också. Vet att Icebugs Pytho-modell är väldigt populär, även om jag själv föredrar VJ. Smaken är som baken
Pytho finns på Intersport om man vill testa den.Salomon gör snygga vrålåk men de kostar en förmögenhet. De är dessvärre lika bra som de är kostsamma.
Dra-på-broddar är förvisso billigare men man sätter dem på en sko som vanligtvis inte är fodrad för vinter (tunn mesh på ovansidan för att öka ventilationen och släppa ut värmen spå sommaren är oftast en direkt dålig idé när det blir kallt).
Modellen jag testade såg ut ungefär sådär, och antingen satt den för löst och halkade av (så jag bytte till en mindre storlek) eller så satt den för hårt så den klämde ihop tårna.
Jag lät tårna lida, för jag ville ju springa, men då gick gummit sönder en bit in på vintern och det var då jag gav upp och skaffade riktiga skor istället (200:-/ paret för dra-på-broddar och jag hann plöja igenom 3 par på en vinter).
De kanske blivit bättre de senaste tio åren, det var 8-10 år sedan jag testade men jag ångrar inte att jag skaffade riktiga skor istället, som är gjorda för vintern. De är lite fodrade, lite varmare, vindtäta. Det kan jag inte påstå att mina asfaltsdojor är!
Jag skulle absolut satsa på ett par skor med dubbar, komforten är så viktig! Det går utmärkt att promenera i löparskor också så man kan använda dem till mycket, hela vintern. Det gör jag om det är halt ute, då åker dubbskorna på.
-
Ok, tack jag ska gå till nån sportaffär framöver och kolla sådana skor.
Har det hänt att du halkat ändå eller är skorna bombsäkra? -
Aldrig halkat, aldrig ens varit nära att vurpa.
-
Jaha, vad bra!!!
-
Mosel, var det detta inlägget du menade?
-
Ja, precis, tack så mycket! 😀
Logga in för att skriva en kommentar.