icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5997192
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
5 februari 2015 21:42
1

Lugn jogg

Det blev ett pass med krampaktig träningsvärk i gumpen. Men nu mår jag så himla bra! Blodcirkulation ska banne mig inte underskattas! Jag gav mig ut med lugn musik i lurarna och bestämde mig för att vad som än hände fick det inte bli flåsjobbigt. Att det skulle gå tungt visste jag, rumpan och benen är jättetrötta, men jag är ultradistanslöpare. Att springa med trötta ben är själva grundidén.

Det går sakta och pulsen hovrar runt 77% (riktigt lågt alltså ) , men kroppen greppar efter ett tag att musklerna är trötta och sega men det rullar på ändå. Kroppen behöver lära sig hushålla med resurserna, lära sig hantera att musklerna är trötta och långa, lugna pass ger helt andra saker än de korta snabba. Korta, snabba pass (30-60 min) ger god effekt på den så kallade centrala kapaciteten, det vill säga hjärtats och lungornas förmåga att syresätta och pumpa runt blodet till de arbetande musklerna.

Men de långa (90 min eller längre) påverkar de arbetande musklerna, ökar storleken på mitokondrierna (musklernas kraftverk) samt antalet mitokondrier i musklerna. Ett sätt att öka mitokondrietillväxen är också att jogga före frukost. Tomma, eller delvis tömda, glykogendepåer får kroppen att tro att det behövs fler mitokondrier. Ett annat sätt är långa pass. Det bildas fler mitokondrier om man springer ett pass på 2 timmar än om man springer 2 pass på 1 timme vardera. Första timmen töms musklerna på energi och under timme 2 stressas de till att bilda fler mitondrier. Om man dessutom inte äter så mycket kolhydrater efter långpassen verkar det stressa musklerna ytterligare att öka mitokondrietillväxen.

Nackdelen är att mitokondrier är färskvara, de försvinner snabbare än än VO2max sjunker vid ett träningsuppehåll. Å andra sidan ökar mängden mitokondrier lättare vid träning, VO2max är ganska jobbigt att öka.

Jag blev ganska road av medierna på sistone, ingen kan ha missat hur farligt det är att springa? :-)

Det första jag reagerade på var att det var självrapporterad aktivitet. Vi vet, vi som tittade på Vetenskapens värld för inte så länge sedan, att människor felskattar hur aktiva de är i sin vardag. Detta avslöjade GIH med aktivitetsmätare, som avslöjade att män ljuger mer än kvinnor om hur aktiva de är men att mindre än 5% r så aktiva som de säger. Redan där anser jag att studien diskvalificerar sig själv, när vi nu vet hur dåliga vi är på att komma ihåg hur vi faktiskt tränat (inte hur vi önskade att vi tränat alltså, vilket är det de flesta rapporterar).

Dessutom, kan man verkligen dra några slutsatser av studien (om man bortser från att datat kan vara förvanskat redan från början) när den hårdast tränande gruppen bara var 40 personer (jämfört med hundratals i de andra grupperna), och bara 2 i den gruppen dog? Är det säkerställt att de 2 skulle levt längre om de inte tränat så hårt? Eller kan man dra andra slutsatser, t ex att urvalet är för litet och för snedfördelat för att dra några slutsatser i dagsläget?

Tycker RW USA summerade det ganska bra:
"You'll notice that 31 percent of the sedentary subjects died during the decade or so of follow-up, compared to 5 percent of the strenuous joggers, who had an average age of just 37.0 at the start of the study. The researchers argue that this means the "hazard ratio" is about the same, but that requires an awful lot of assumptions about why people die in their 30s or 40s versus why they die in their 60s and 70s. Of course, with only two deaths in the strenuous group, it's impossible to perform any sub-analysis on different causes of death. Did the joggers die of heart disease, as the paper suggests they should, or were they hit by a car or struck down by cancer? We have no idea."

Alltså, jag avfärdar dem inte helt. Men jag tänker inte ändra något, eller sluta springa (jag springer f ö sakta, långt och länge - ett mönster som inte passar in i forskarnas mallar alls...) bara för en halvdassigt genomförd studie vars enda syfte måste vara att skrämma folk att sitta ännu mer stilla.

Som om vi verkligen behöver mer inaktivitet...

Jag gissar, utan att ens behöva vara särskilt vågad, att det är farligare att titta på TV än jogga de där timmarna de oroade sig för i studien.

Ska vi slå vad om vad som dödat flest: jogging eller stillasittande? :-)

Märks det att jag är löpare? ;-)
 

Gillar

Kommentarer

  • 5 februari 2015 22:03
    utter

    Haha, då har du en till "partisk" typ här! Rörelse är fantastiskt - det framför stillasittande alla dagar i veckan! :-)

Logga in för att skriva en kommentar.