Många järn i elden nu

Det har varit mycket på sistone. Jag har behövt ha en tanke på vikten och kosten, och försökt balansera kalorierna så att jag ska tappa lite i vikt. Det är lite pyssel eftersom jag försöker balansera kosten så att alla ska kunna äta sig mätta men bara jag går ner i vikt. Det är lite meckigt, och ibland blir det lite enformigt. Det är nog tredje middagen på kort tid som jag ger upp och gör stekt fläskkotlett, blomkålsris, broccoli och kall sås. 

Bild: Nödlösning, stekt fläskkotlett, blomkålsris, broccoli och kall sås, när man inte vet vad sjutton man ska göra egentligen.

Vi dessutom haft en hel del att göra nu i augusti, med gurkor och grejer som ska läggas in. Jag har gjort både ättiksgurka, saltgurka, bostongurka och chiligurkmix. Zucchinin ska också läggas in, den blir klar samtidigt som gurkorna verkar det som. Jag gissar att det kanske beror på att jag planterade allt samtidigt?

Bild: Chiligurkmix, som bostongurka fast med chilisting.

Jag har dessutom behövt tänka om i hallen lite, Paula börjar förskolan snart och behöver egna krokar hon når själv, för väska, jacka och sådant. Jag ska be maken att snickra ihop ett mycket litet skoställ åt henne också så alla hennes olika skor får plats. Just nu svämmar hallen över av skor.

Jag behöver organisera om ett par garderober så att vi utnbyttjar utrymmena bättre, det känns som att vi inte gör det just nu. Det står fler lådor som behöver sorteras på kö, och det är ju inte så att hushållssysslorna stannar av direkt. 

Vi är färdiga med växthuset och jag har flyttat in de plantor jag inte haft plats för som fått stå och trängas på uteplatsen. Till nästa vår vet jag vad jag ska göra, och jag vet nu att jag behöver börja mycket tidigare. Kanske redan i februari redan.

Bild: Vårt egna växthus, en dröm som går i uppfyllelse. 

På måndag börjar kursen jag anmält mig till, då får jag ännu mindre tid över. Det är en kurs i kreativt skrivande på halvfart, jag är ju journalist i botten och rätt bra på att rapportera saker men det är ju ganska långt ifrån skönlitteraturens stil och form. Det är nyttigt att vidga sina vyer, även om jag kanske inte blir någon författare. Språk är intressant, det är roligt att skriva och kanske kan kursen ge mig ytterligare sätt att uttrycka mig på. Fler redskap i min verktygslåda. Det är det jag hoppas på i alla fall. 15 veckor lång är kursen, så den slutar lagom till jul.

Men innan dess behöver jag ha någorlunda ordning på saker och ting, för det händer mycket på hösten och det börjar nu i slutet av augusti med Paulas andra födelsedag. Därefter fyller vi år allihopa i tät följd, utom maken som är en aprilman, och innan vi vet ordet av är det november och dags att börja tänka på julförberedelserna. Allt som ska läggas in, syltas, saftas blir klart ungefär samtidigt ockkså, så det blir lite hektiskt.

Någon gång i september var det den där klassträffen också som jag skrev om. 

Ovanpå det försöker jag balansera styrketräning och löpning, just nu är det löpningen som blivit lidande. Jag har inte alls hunnit eller orkat springa så mycket som jag hade velat. Men styrketräningen har jag hållit fast vid!

Igår körde jag ett träningspass jag inte kört på många år, en knäböjspyramid som förr brukade göra mig alldeles skakig och ge mig träningsvärk i flera dagar. Idag mår jag bra, ingen träningsvärk att tala om i benen. Armarna är en annan femma, men benen är okej. Pyramiden bygger på att jag gör 8 repetitioner på en vikt, vilar, gör åtta till, vilar och gör de sista åtta så att jag får 8x3 innan jag höjer med fem kilo. Sen gör jag om det tills jag är nöjd. 

På den tiden det begav sig var 55kg det tyngsta jag vågade ge mig på, jag var rädd att lägga på för mycket vikt. Jag vet idag inte riktigt varför, men jag vägde runt 65 så jag trodde kanske inte på att jag kunde knäböja min egen vikt. Nu knäböjer jag min egen vikt +ytterligare 10kg, och jag strävar efter mer.

Knäböjspyramid 8x3 på 40kg, 45kg, 50kg, 55kg 50kg, 45kg, 40kg
Bänkpress 5 på 20kg, 22,5kg, 27,5kg, 32,5kg, 3 på 40kg, 8 på 27,5kg
Stångrodd 5 på 20kg, 20kg, 25kg, 27,5kg, 3 på 35kg, 8 på 25kg

Jag är osäker på om träningsvärken i armarna hänger ihop med bänkpressen eller stångrodden, båda är uppe på vikter jag inte ofta lyfter. I bänk är mitt personliga rekord 45kg, i stångrodd 37,5kg så det är inte så långt kvar till mitt förra max. Jag vägrar tro att det är mitt max nu.

Eftersom det är halvmarathon nästa helg tänker jag repetera denna veckan, jag vet ju att jag klarat vikterna på den här veckan redan. Det borde alltså inte ställa mer krav på benen än att de levererar en havmara, tycker jag.

Jag försöker dessutom tänka lite på framtiden, på Stockholm marathon som ligger och väntar nästa år. Den är jag anmäld till, upptäckte jag. Det gäller att planera. Ha framförhållning, så att inte något hoppar upp och biter mig i häcken eller tar mig med överraskning. Jag drömmer om att en dag greja Växjö marathon också, och Jönköping Marathon.

Jag hade en tanke om att om jag grejar Jönköping halvmarathon på ungefär 2,5 timma kanske jag har en chans på Växjö marathon, men som mina långpass sett ut på sistone (obefintliga) är det inte en hållbar eller vettig plan så jag får satsa på den dubbeln till nästa år.

Det ska bli skönt när Paula skolats in och är van vid förskolan, hon behöver komma ifrån oss och vi från henne nu. Vi är redo, hon är redo. Det var vältajmat det här, hon visar tydliga tecken på att vara intresserad av andra barn och att leka, interagera med dem nu. Tidigare lekte hon sida vid sida med andra barn, utan att titta på dem eller visa intresse för dem särskilt mycket. Det kommer sannolikt inte att bli särskilt svårt att skola in henne om hon fattar tycke för förskolan, hon är en väldigt trygg och säker liten tjej med stark egen vilja och hög integritet. Gillar hon stället kommer hon att acceptera det på mindre än en vecka. Om hon däremot, av outgrundliga anledningar, inte vill eller trivs... Uj uj uj då har vi att göra, för övertyga henne om något hon inte vill är ett Sisyfosarbete!

Behöver jag säga att jag är nervös för detta, mer nervös än för någon löptävling?

Läsplattan maken skaffade åt mig är för övrigt väldigt trevlig, den är mycket lättare att hålla i handen än en bok. Jag har inga som helst problem att ligga och läsa på kvällen och bara släcka ner och somna när det är dags, den verkar inte ha det där störande ljuset som alla pratar om att skärmar har. Jag har börjat läsa mycket mer igen sedan han köpte den åt mig, både skönlitteratur och facklitteratur.

Det är skönt med den där stunden på kvällen, allt är tyst och mörkt. Det tar inte mer än några sidor ibland så blir ögonlocken som bly. Ibland, när jag är mer energisk än vanligt, tar det längre tid. Men jag har inte legat och snurrat på sistone. Jag tror faktiskt plattan hjälper mig att ligga still och slappna av, så kroppen hinner känna att den är trött.

För trött är jag, mest hela tiden. Men jag förstår ju varför, så fort det lugnat ner sig så jag hinner andas kommer jag i kapp igen. Det kan vara så att det redan efter Paulas inskolning lättar lite.

Edit: Nu vet jag varför jag körde den där pyramiden. Inte för maxstyrka utan för uthålligheten, de uthålliga musklerna var trötta idag kände jag när jag började springa. Började löpningen med sega, trötta ben som om jag redan sprungit en timma, snacka om att börja långpassträningen på en gång! Så praktiskt!

~14km fick jag till iaf, knappt 2 h var jag ute, men jag svär på att benen kändes som om jag sprungit i 3 timmar. 

Detta gör jag sannolikt fler gånger, det var effektivt!