icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5989940
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
30 april 2013 22:10
7

Man upptäcker saker sent ibland

Jag glömde förstås tvätten häromdagen, så mina favorit-tights fick jag springa utan. Så, de enda tights jag hade var ett par små sladdriga saker jag köpte i ett anfall av optimism för flera år sen. Asics, tror jag det var, som hade guldbruna tights en period. Såna skulle jag ha, och jag kan omöjligt ha använt ögonen när jag köpte dem för de var förskräckligt små, helt omöjliga att få på sig. Jag tryckte in dem längst in i garderoben och där blev de liggande tills idag då jag i brist på andra tänkte att jag omöjligt kan spräcka två par tights samma månad åtminstone. Döm om min förvåning när jag upptäckte att de satt som gjutna! Jösses jävlar, har jag krympt ihop så mycket?!? Alltså, jag [KURSIV]vet [/KURSIV]ju att jag gått ner från ~90 pannor till ~63 men det är en helt annan sak att faktiskt se ett yttre, påtagligt bevis på förändringen. De där tightsen, de tittade jag på innan och tänkte att [KURSIV]"jag ska vara glad om jag får upp dem till knäna..!"[/KURSIV] och nu är de perfekta. Ja färgen är ju fortfarande horribel då, det kan man ju inte komma ifrån. Men storleken ... Jag har nästan vant mig vid att jeans inte ska vara 44 längre. Jag har nästan helt slutat gå in på Å+ och Generous-avdelningen på Lindex det första jag gör. I och för sig drar jag fortfarande in magen när jag går mellan två stolar, oavsett hur gott om utrymme det är, men man kanske inte kan förändra alla vanor i ett slag. Men det här tog mig med komplett överraskning, jag hade inte riktigt kopplat att jag även behöver mindre träningskläder. (Jag vet... jag vet. Det saknar fullständigt logik.) I och för sig har jag surat ett tag över att vätskebältet guppar, det är för midjemått 75-85cm och senast jag mätte nådde jag bara upp till 71cm. Men jag har inte [KURSIV]förstått[/KURSIV]. Eller så har jag förträngt. Det kan faktiskt vara så också, eftersom jag antagligen är rädd för att tappa det här nu. Jag trivs som jag är, och om jag gungar båten kanske jag förlorar det. Jag vet, det r väldigt lite logik i resonemanget, det är rent skrock och noja alltihop men jag har svårt att skaka av mig känslan av att om jag ändrar något nu säger det plopp och så vaknar jag imorgon, och ser ut som jag gjorde då - och det vill jag inte! Jag har varit duktig med min ordinarie garderob och har i stort sett bara kläder som passar (någorlunda). Några påminnelser hänger kvar i garderoben, en tunika t ex och ett par byxor. Men träningskläderna har jag inte ägnat samma omsorg. De är sorterade, prydligt vikta och så, men de är i alla möjliga storlekar och stadier av slitage. Det är dags att börja fundera på att pensionera de mest slitna och största kläderna nu kanske. Några av er kanske minns ångesten jag hade inför att göra det här med mina ordinarie kläder, och hur lång tid det tog innan jag vågade göra mig av med stor-kläderna. Nu ska jag alltså göra det en gång till, fast med en garderob som emotionellt är tusen gånger viktigare för mig. Snart så, jag tar mig dit. Jag har tänkt tanken nu. Skrivit ner den. Det är första steget, att konkretisera. Andra steget bör väl vara exekvera då...

Kommentarer

  • 1 maj 2013 10:12
    Åh vad härligt!
  • 30 april 2013 22:17
    Astie
    Härlig läsning! Stort grattis och lycka till med garderobsrensandet! Jag känner igen det där med att inte våga göra sig av med större kläder "tänk om dom kommer till användning igen...". Men det ska dom inte! ;)
  • 30 april 2013 22:21
    Tack! Ja det var ångest på långa banor att släppa taget om de välbekanta, stora kläderna. Dem jag gömde mig i. Och vilken stresskänsla jag hade i början över att ha figursytt!! Det spelade ingen roll att alla sa att jag såg fräsch ut, i mitt huvud var jag inte det. Min mentala bild stämmer inte med den kroppsliga, även om differensen mellan de två är mindre nu än den var innan. Jag har lite att jobba på fortfarande...
  • 30 april 2013 22:26
    Vågen i all ära, det finns inget bättre kvitto på framsteg än kläder som helt plötsligt passar!
  • 30 april 2013 22:50
    Det kom som en komplett överraskning, jag är glad att de var en positiv :-)
  • 1 maj 2013 06:59
    bra jobbat! tror att vissa stora förändringar faktiskt håller i sig om man gjort dem långsiktigt och grundligt...och det låter det som att du har... alltid roligt när smalkläderna passar!
  • 1 maj 2013 09:16
    lflickan
    Såna trevliga överraskningar tackar man inte nej till. :) Men jag känner igen det där med att inte fatta att man blivit mindre och kan ha mindre och mer åtsittande kläder och det ser bra ut. Tycker jag faller dit i det tänkte till och från fast det är 5 år sen jag gjorde min stora viktresa. Heja dig!

Logga in för att skriva en kommentar.