Nu är det full fart!

Dagarna bara flyger förbi, midsommar har redan passerat och växtligheten i trädgården fuillkomligt exploderar. Jag gick runt tidigare idag och gödslade lite, och vattnade i växthuset. Hur dumt känns inte det när det hällregnar ute. Men det var snustorrt där inne, allting ville ha trots att jag vattnade igår. Jag kanske var lite snål?

Bild: Mina små chilisar, cayenne. Trivs i växthuset. Skulle satt dem i kruka så hade jag kunnat övervintra dem i garaget.

Jag pysslar på om dagarna, nu håller jag mig strikt till periodisk fasta igen och genast vänder viktkurvan nedåt. Det är så, det vet jag sedan tidigare, att det är när jag börjar slarva och inte håller på tiderna som jag börjar äta för mycket. För stora portioner, för många mellanmål. Man kan överäta på allt, även nyttig mat, om man äter mer än man gör av med.

Jag försöker lägga in åtminstone en liten promenad varje dag, jag har skaffat mig ursäkter att gå till alla möjliga ställen för att öka min aktivitet. Kan man inte hålla igen på intaget får man öka uttaget.

Bild: Äntligen! Den doftar redan, fastn den inte slagit ut ordentligt!

För tre år sedan, när vi flyttade in i huset, satte vi två doftpioner som nu som först visar att de minsann kan blomma också. Det tog alltså så lång tid för dem att etablera sig och gilla läget! Men nu så, jag sniffade på dem lite innan och redan de outslagna knopparna doftar ljuvligt! Jag ska ge vinbärskbuskarna en chans, vi satte dem för två år sedan, och de har inte börjat buska till sig än men jag hörde att det kan ta 4 - 5 år innan de gör det när de är små.

Bild: Fläder! De blommor som hinner bli bär kan jag också göra gotter av så ingen panik, fastän den blommar som en idiot i år igen!

Fläderbusken, jag försöker hålla den på 2m höjd max och klipper ner den ideligen, blommar i år igen. Den är bisarr! Jag börjar tro att det hängder ihop med att jag brukar gömma överbliven kompostjord under den. Eller om den helt enkelt trivs med att jag tuktar den rätt hårt varenda JAS-period. Gallrar, klipper ner och tar in den i omfång. Den står nära vår tomtgräns så den måste verkligen tuktas för att inte bli besvärlig för andra.

Vi har frusit in flera omgångar med klasar, det recept jag följer behöver 15 stora klasar åt gången. Det blir blommor över till färsk saft också, majoriteten av blommorna har inte slagit ut än. 

Bild: Frilandsgurkan. Slanggurkan råkade jag plantera ute (den är olycklig) och frilandsgurkan i växthuset. Vad den tycker om det kanske syns.

Eftersom allting blommar i växthuset och har sig tänkte jag att de kanske vill ha en rejäl giva näring nu då, så de orkar fullfölja alla knoppande projekt. Gurkämnen, små tomater och små chilisar. Det kanske verkar som att jag vet vad jag gör omman tittar på resultatet, men jag skulle vilja ge mesta delen av det berömmet till Moder Natur och allmän livskraft för jag bara chansar mig fram i stort sett. 

Bild: Knäppte ett kort, sedan rök jag på grönskan med en sekatör och minskade ner mängden blad med en tredjedel och försökte ta tjuvarna.

Jag vet inte hur bra det är egentligen, men jag hittade flera tjuvar jag missat och som blommade för fullt. Ska de göra det? Nu lät jag dem vara, men jag tog in plantorna rätt hårt eftersom min tomatodlande far tyckte att jag gott kunde göra det utan att riskera något. Samtidigt passar jag på att rufsa runt i dem och leka humla, för om ingen bråkar med dem blir de tinga tomater.

Bild: Bifftomaten försökte attackera körsbörstomaten så jag fick binda upp dem. De växer som slingerväxter.

Jag får skylla på okunskap och oerfarenhet, men i år hade jag nästan exakt dubbelt så många plantor i växthuset som egentligen fick plats. Men jag lär mig, steg för steg. Jag har börjat dagdrömma om att glasa in uteplatsen - vilket växthus det skulle kunna bli!

Jag får se till att ha saker i krukor så de tgår att flytta runt om man ska städa eller möblera om, men det är inga problem. Tomaten i växthuset som inte fick plats i pallkragarna trivs lika bra den fastän den bor i kruka. Den torkar ut lite fortare bara så jag får vattna den oftare, men det är enda skillnaden.

Bild: Det växer som fasen!

De nyplanterade småplantorna med smultron blommar faktiskt fastän vi satte dem i år, det var otippat. Spenaten satte jag med gott och väl en decimeters marginal till smultronen, men tror ni den bryr sig om det? Den har inlett invaderingen. Kan man räkna spenat som invasiv? 

Förra omgången spenat frös jag in efter att vi förvällde den, jag trodde inte jag skulle få fart på en omgång till men spenat är villig att gro som bara den tydligen. Även i vitlökslådan växer den glatt nu, så nu jäklar får vi äta spenat!

Bild: Detta vet jag inte vad det är.

Bredvid störvaxbönorna har jag planterat något. Osäkert vad. Det är en kålsort, så mycket minns jag. Jag vet att jag försökt odla blomkål, broccoli, brysselkål, kålrabbi, grönkål och vitkål men inte alla plantor överlevde avhärdningen och utplanteringen.

Grönkålen har jag hittat, den känner jag igen, och kålrabbin hittade jag. Den börjar klumpa till sig så smått. Men det här går jag bet på. Jag gick i stort sett igenom hela Nelson gardens frösortiment och la ner en av varje kålsort för att se vad som var roligt och växtvilligt. Grönkålen är underbar, och den här då som jag inte vet vad det är 

Bild: Vad det för mycket att köra ner en hel påse bönor?

De här störvaxbönorna ska bli 2 meter höga, jag hoppas de ger mycket bönor också för nu har jag använt upp de sista från i somras. Jag tänkte det kunde vara praktiskt att odla på höjden istället, förra året satte jag de där låga vanliga men de tog en hel pallkrage själva. De gav å andra sidan sjukt hög avkastning också, de försåg oss, en familj om 4, med bönor för ett helt år och vi äter rätt mycket sånt.

Men eftersom jag inte vet vad jag håller på med i vanlig ordning kanske jag gjorde fel som körde ner varenda böna i påsen. Jag trodde faktiskt skatorna skulle snatta några, det gjorde de förra året. Men de hittade dem kanske inte, för alla överlevde!

Bild: Också en sorts böna.

Även de här överlevede skatornas vakande ögon, det är maken som planterat dem så de står inte lika hysteriskt tätt. Han är lite mer noga när det gäller avstånd och sådant. Jag är lite mer "vaffan, vilda växter i naturen får kämpa för tillvaron" och höftar lite. Vilket märks 

Jag älskar trädgården, den börjar arta sig riktigt bra. Odlingskragarna är fulla med godsaker, växthuset har stått pall för alla möjliga stormar och är nu fullt av växtlighet. Vi har skördat gurka, sallad och annat gott till maten, och mer kommer det. Det är livskvalité för mig, och Paula äter massor av spenat och sallad när hon får plocka bladen i landet. Samma blad, fast på tallriken, petas bort. En dag gör hon kopplingen 

Nu ska jag försöka domptera vår dragonplanta, den har växt upp i taket på det lilla växthuset. Jag har gjort inläggningar, torkat den och stått i men den bara växter och grenar ut sig ännu mer. Det lilla kryddväxthuset står på framsidan och är en ljuvlighet i sig, med basilika, flera sorters timjan och oregano, dragon och gräslök bland annat. Det är så lyxigt att kunna krydda maten med färska örter och kunna torka in egna kryddblandningar, eller lägga in grönsaker och krydda dem med egenodlade örter.

För insekternas skull har vi ställt upp gräsklipparen så högt den kan, så att vitklövern, teveronikorna och de andra småblommorna klarar sig. Gräsmattan är full av teveronika, vitklöver och smörblommor tack vare det. Jag hoppas förståss att pollinerarna tar en sväng förbi mina jordgubbar och de andra växterna, som det ser ut så gör de det också. Det växer så det knakar.

Tack och lov att det regnar!

Ha det gott, och sköt om er!