Utpressning

Jag har bestämt mig för att utöva utpressning mot mig själv. Genom att tecka ett gymkort och binda upp min på 12 månader (199:-/mån) kommer jag att ha en väldigt dyr handväskprydnad om jag inte använder kortet. 2 388:- närmare bestämt, och det är jag för snål för att kasta bort. hoppas jag.

Iris rumlade runt idag igen, jag hittar mattorna på alla möjliga konstiga ställen. Hon har i alla fall slutat försöka få plats i ampelliljans kruka, men jag undrar om de tinte är för sent för den stackars plantan. Vi får s eom den överlever hennes omilda behandling. Nya favoritplatsen är på glassmaskinen i köket. Lite undanskymt, men fortfarande i händelsernas centrum så hon kan vaka på oss.

Hon är väldigt nyfiken av sig, Iris. Lilla Allexis däremot är fortfarande blyg, så jag blev väldigt glad när hon tittade fram innan och ville vara med och leka på morgonen. Det är nog en av de första gångerna som hon låtit sig lockas fram av leksakerna utan att se så där låg och rädd ut i kroppen. Just då hade jag inte kameran med mig, jag hade velat föreviga det ögonblicket annars. Lilla Allexis med lyftad svans ute på oskydddade golvet samtidigt som det är människor i rummet.

Det är inte lätt att låta bli dem, och det är vansinnigt jobbigt att ignorera dem men jag har märkt att det är bästa sättat att locka fram dem. Det kanske är därför katter promenerar rakt fram till den som är allergisk eller inte bryr sig så mycket om katter? Katter tål inte att bli ignorerade?