icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit normalviktig i 50 år. Min hjärna har inte förstått att jag är fet nu och varje gång jag ser mig själv i spegeln så får jag chock. När jag ser mina byxor på tvättlinan får jag ångest. Kan detta verkligen vara jag och mina byxor? Vågen visar att jag är överviktig med ett BMI på​ 29 och det är inga tvivel på saken Jag är överviktig. Jag har hört att de som har varit överviktiga hela sitt liv och kommit i normalvikt, ser sig ofta som överviktiga. Det tar mycket lång tid för hjärnan att förstå ändrade förhållanden.

Detta gör att jag har lätt för att lura mig själv. När jag står inför frestelser, som händer för ofta, då har jag lätt för att övertala mig själv om att det kan inte vara så illa. I onsdags när jag var med min 17 åriga dotter att handla kläder inför hennes Islandsresa och såg att det spelade ingen roll vad hon tog på sig, hon var snygg i allting, då bestämde jag mig för att nu ska det hända. Med ingen sockerätande i hushållet har jag ingen ursäkt längre.
24 februari 2016 11:26
7

Allsidig kost

Det diskuteras mycket vad som är vanlig mat, specillt efter sockerprogrammet på SVT2. Vi har lagat maten från grunden i alla år och har köpt väldigt lite halvfabrikat. Min man är kock och jag gillar att baka, så bröd har jag bakat själv. Jag måste dock säga att den vanliga mat som vi åt förut har gjort både mig och gubben feta och barnen har samma sockersug som jag har. Bröd smaksatt med lingonsylt som består av 50% socker även om den är hemmalaget är kanske vanlig mat, men det är inget man når bra av.  Vi har plockat jordgubbar på sommaren och jag har en hög med goda recept på efterrätter som är lagade hemma från grunden, men fulla av socker ändå. Nu har jag levt utan socker i 5 veckor och har aldrig mått bättre.

Jag möter en hel del fördomar på jobbet när jag kommer med min LCHF matpacka. Jag är sköterska och det är flesta mina kollegor också och de tror flesta på "allsidig kost" Jag tar inte diskussionen längre.  Kommer de med potatis rätter, så har jag frågat hur mycket näringsämne det finns kvar i den potatisen när man har kokat bort all C vitamin eller vad i pastan det är som är så nyttigt, men man får göra som man tror är bäst.  Jag tycker ändå det är lite problematiskt att behandla mina diabetiker emot det jag vet är rätt, men jag har inget val.

Det är svårt att ändra vanor. Vissa menar att ändringar kan man sällan göra på en vuxen människa och barnen är det de vuxna som uppfostrar så det är kanske förklaringen till varför det går sakta att få människor till att godta det självklara.

Gillar

Kommentarer

  • 24 februari 2016 19:05
    aregnisw

    Där jag är på dagarna har de flesta accepterat att jag inte äter en massa snabbmat jag har alltid med mig en hemlagad matlåda men sen är det något jag blir lite full i skratt åt och det är att eftersom jag har celiaki och äter strikt lchf så blandar dom ihop det men det gör inget jag kommenterar inte längre det gjorde jag i början men nu får dom fatta det dom vill wink

  • 24 februari 2016 19:06

    Nej, men som en del av mina diabetiker, har fått rådet att äta massa kolhydrater.

    Men jag är i slutet av min karrier :D Jag är slutar arbeta som skjuksköterska den 19. mars, så jag ska nog hålla ut. :D

     

  • 24 februari 2016 13:39
    Bella50

    Jag tar aldrig en diskussion om hur jag äter. Det är min kropp, mitt val....precis som andra gör sina. 🌹👍

  • 24 februari 2016 13:40
    Tita

    Ja så är det nog ...vi vet men vill inte höra!!😉

    Synd bara att vi förstör den nya generationen utan att tänka oss för!!

  • 24 februari 2016 14:15

    Jag får så mycket kommentarer på min kost, så det är svårt att låta bli. Jag är inte med på fredagsfikat för där är det mest kolhydrater, så då har de åsikter om hur jag äter.

  • 24 februari 2016 19:12

    Det finns många uttalanden om kost och viktnedgång som jag blir less på, t.ex: "Ät lagom av allt", "ät vanlig mat" och "ät hemlagad mat" (som du skrev) "Ät nyttigt", "Det är inte svårt att gå ner i vikt, det är bara att röra på sig mer och äta mindre", "Alla kalorier är likvärdiga, för att gå ner i vikt måste man bara skära ner på kalorierna" "Ät en kost som innehåller mycket fullkorn, fettsnåla mjölkprodukter och begränsa intaget av mättat fett" (Amerikanska kostråd), "Men äter du inte frukt?!? Det innehåller ju en massa vitaminer!" "LCHF är dåligt för levern", "mättat fett leder till högt kolesterolvärde och åderförkalkning" osv. osv. osv. Jag tycker att många saknar kunskap om vad den senaste vetenskapliga forskningen visar och förenklar nåt som inte är enkelt. Om dessa uttalanden var sanna så skulle väl dom flesta vara smala och hälsosamma?! Då skulle väl dom flesta lyckas gå ner i vikt? Då skulle väl dom som begränsar intaget av kolhydrater vara tjocka, sjuka och åderförkalkade? Men så är det ju inte. Det kan både vetenskapliga studier och gemene man vittna om. Oavsett vart sanningen ligger så tycker jag att man ska få äta vad man vill utan att folk ska vädra sina åsikter om saken. Jag får äta vad jag vill och det får alla andra också. Vill jag äta arsenik så får jag väl det! Det är inte som att jag säger till en person som äter pizza/wienerbröd/chips att hon han inte borde äta det för att hon/han kommer gå upp i vikt, vilket kan leda till diabetes och hjärt- & kärlsjukdomar osv. osv. Varför är det okej för en massa tjocka tanter att sitta och äta en massa bullar och kakor på eftermiddagsfikat, men inte okej för mig att äta en fett och proteinrik måltid, när jag mår bra av det och har gått ner i vikt av det? Nej, det är bakvänt! Sköt dig själv och skit i andra! (I alla fall när det gäller maten!)

  • 24 februari 2016 19:40

    Det har du rätt i Mrkli 86. Jag tror att många som är lite överviktiga vill normalisera fettma. Om det är nolmalt att vara fet, då behöver man inte ta på problemet. Då är man jo som alla andra. Men lev livet som du mår bäst av det. Andra får göra som de tycker. :D

Logga in för att skriva en kommentar.