Är utsidan oviktig?

Jag fick ett tänkvärt inlägg på min blogg igår: -[KURSIV]Sen så tycker jag att det är viktigt att se att jag inte är min kropp, det finns inte någon anledning att varken älska eller hata den. Kroppen kommer aldrig att göra mig lycklig, lika lite som något annat som finns på utsidan. [/KURSIV] Är det verkligen så? Det stämmer säkert att kroppen eller utsidan aldrig kommer att göra mig lycklig, men den kan banne mig göra mig olycklig: När jag ser mig i spegeln och inte gillar det jag ser. När min rygg värker för att jag är alldeles för tung. När dagarna går åt till att fixera mig vid hur jag ser ut. När jag vill krypa ur skinnet då någon tar fram en kamera och förevigar eländet. Jag vet att lyckan inte sitter i att gå ner i vikt, men en sak är jag säker på: Min övervikt hindrar mig att känna mig lycklig och den hindrar mig att leva mitt liv fullt ut.

Kommentarer

9 oktober 2013 14:02

Jenkan00

Det är nog upp till var och en, när jag bantade ner mig för första gången till en vikt som jag trivdes väldigt bra med var jag lyckligare än någonsin. Om man däremot ska jämföra med annat som att få vara frisk eller att anhöriga ska få vara friska så är vikten och utidan givetvis obetydlig men om man bara ser utifrån det kroppsliga perspektivet så känner iallafall jag att min vikt har otroligt stor betydelse för hur jag mår både fysiskt och psykiskt. Som sagt det är nog upp till var och en, men även ur vilket perspektiv man ser det ifrån.
9 oktober 2013 14:28

LadyG

Jag håller inte med alls för jag blir faktiskt lycklig av min kropp: av de fantastiska lopp jag kan springa, alla härliga träningspass jag får vara med om, om snygga kläder jag äntligen kan ha osv. Att påstå att utsidan är oviktig är lite osant som att påstå att det är det enda som är viktigt. Både in- och utsida är viktiga. När båda är i harmoni är åtminstone jag som lyckligast. Men det är min åsikt :-)
9 oktober 2013 17:52

gittan52

Jag håller med LadyG! Om jag tar mig som exempel så har jag aldrig tyckt om min kropp. Men nu, 61 år fylla och 23 kilo lättare så är jag både lyckligare, piggare och gladare än innan. Jag tycker tom att det är roligt att bli fotograferad och jag kan erkänna för mig själv att jag tycker att jag är fin :) Men jag tror inte att lyckan enbart beror på vågens resultat utan på hur vi upplever vår viktförändring. Jag tror också att vi ska vara medvetna om att en viktnedgång kan (bör enligt mig) ta tid om det ska vara varaktig.

Logga in för att skriva en kommentar.