Sugar, sugar!
Jag kan stå emot i affären, jag kan självklart stå emot om jag inte har någonting hemma men jag kan aldrig stå emot om jag vet att jag har något undangömt, då syndar jag oftast tillslut.
Det dåliga samvetet bara växer och gror upp ocg tillslut känner man sig helt värdelös som kämpar och kämpar med kosten och träning, sen faller man dit så lätt.
Man känner sig maktlös och i jusst det skedet har jag lusst att ge upp träning och allt.
Borde det inte vara tvärt om, att man puschar på sig själv ennu mer om man äter skit?
Men kanske är det det nyttiga som ger kraften och orken att träna och ha den motivationen som behövs? Ja jag vetinte, kanske är det psykiskt.
Anledningen till att man föll dit idag var för jag ska baka tårta och självklart blir det att man ska smaka av osv, det kanske inte var överdrivet mycket men endå tillräckligt för att man ska få leva med dåligt samvete.
Jag undrar hur man märker om man är beroende av socker, undrar hur många timmar man klarar sig utan då?
Ja eller nej, det tror jag inte att jag är. Bara mitt hjärnsystem och min dåliga självkänsla som spökar kraften ur mig.
Nu får jag ta nya tag och nya krafter och endå nöja mig med att jag inte fick i mig så överdrivet mycket och att jag ätit nyttigt förövrigt.
Imorgon är en ny dag och då blir det en rejäl powerwalk+joggning, då jäklar ska jag visa mig själv, att jag kan, vill jag så kan jag!
Jag ska visa mig själv!
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.