icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta träningsnarkoman som gick upp i vikt väldigt fort när en knäskada tvingade mig att sluta idrotta abrubt. Gick från 50 till 75 kg på 2 månader. Att gå ner dem igen har varit en lång kamp, men är nu på gång, tänkte dock nöja med vid 55 kg.

Försöker även komma igång och träna igen, fast med måtta den här gången. Knäskadan hindrar mig från att springa fort, så att spela fotboll igen är tyvärr omöjligt, satsar på att jogga istället, och göra det bästa av situationen. Har kommit fram till att jag kan springa strax under 12 km/h utan att få ont, så mitt första delmål är att göra milen på 50 minuter.

Detta är en utmaning för mig, inte alltid lätt att kombinera träning med viktnedgång, resultaten uteblir om jag äter för lite, och jag måste också akta mig för att falla in i gamla mönster igen. Dessutom har jag rätt svårt för löpning har jag märkt, är en utpräglad intervall-människa, får jag bara vila då och då så orkar jag hur mycket som helst, men att mala på i ett konstant tempo är obeskrivligt jobbigt. Vet inte om det beror på all fotbollsträning, eller medfödd avsaknad av talang, men det känns som en stor omställning, fast också oerhört roligt att röra på sig igen!
21 september 2012 16:35
4

God mat i gott sällskap

Länge sen! Har haft ganska fullt upp även denna vecka, men inte så krävande saker som den förra. Vaknade upp i morse och kände mig alldeles lycklig, hade en så fin dag igår. Tänkte därför att det kan vara bra att skriva lite och pränta in tillståndet ännu mer. Började med jag lyckades komma iväg på joggingrundan lite tidigare än planerat, blev dessutom nytt årsbästa på 53:25 :) och sen hade jag gott om tid att stretcha, duscha och göra mig i ordning för kvällen. Vi ordnade öppet hus med liten föreläsning i föreningen och på grund av sjukdom så ställde jag upp och hjälpte till mer än det var tänkt. Det kändes så bra att vara där i tid (är obotlig tidsoptimist). Kvällen blev även den väldigt lyckad, många som kom, ville prata och alla verkade nöjda. Själv vågade jag ställa en fråga under föreläsningen, borde ju inte vara något problem i dessa sammanhang, men jag får ändå obehag av själva situationen, så jag är stolt över att jag klarade det. Efteråt var vi några stycken som gick ut och åt middag, vilket passade mig helt perfekt då jag inte hunnit äta efter joggingturen och inte såg fram emot trist micromat mitt i natten. Lax med klyftpotatis blev det, och jag åt massor av såsen till eftersom jag försöker få i mig lite mera fett. Det var himmelskt gott! Har nästan glömt bort hur det känns att njuta av mat, så det var verkligen en upplevelse. Fick i mig all lax och hälften av potatisen, det störde mig inte ens att jag inte hade en aning om hur många kalorier det var i. Bokförde det som 1000, så blev dagen rätt på den punkten också ;) Bortsett från det, så visst är det väl så det ska vara att äta?! Som grädde på moset kom det ett Sms från Honom, han undrade hur det hade gått, och jag log sen för mig själv resten av kvällen. En god vän tyckte jag såg ut att må väldigt bra. Ikväll ska jag ta det väldigt lugnt, och jag sitter fortfarande och ler medan jag skriver detta :) Trevlig helg alla!

Kommentarer

  • 22 september 2012 02:07
    OneOnine
    tack vännen, vad gullig du är! hoppas du mår bättre också!
  • 21 september 2012 20:41
    okunnig
    bara ler när ja läser ditt inlägg! vad härligt att du mår bra! Det förtjänar du :) kram
  • 22 september 2012 15:29
    artlen
    Grattis till ditt personbästa! Och vad skönt att du kan njuta av mat igen. Det är så det ska vara. Man ska njuta av livet!
  • 22 september 2012 17:46
    OneOnine
    tack, artlen! ja, hoppas det inte var en engångsföreteelse bara. kram

Logga in för att skriva en kommentar.