icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta träningsnarkoman som gick upp i vikt väldigt fort när en knäskada tvingade mig att sluta idrotta abrubt. Gick från 50 till 75 kg på 2 månader. Att gå ner dem igen har varit en lång kamp, men är nu på gång, tänkte dock nöja med vid 55 kg.

Försöker även komma igång och träna igen, fast med måtta den här gången. Knäskadan hindrar mig från att springa fort, så att spela fotboll igen är tyvärr omöjligt, satsar på att jogga istället, och göra det bästa av situationen. Har kommit fram till att jag kan springa strax under 12 km/h utan att få ont, så mitt första delmål är att göra milen på 50 minuter.

Detta är en utmaning för mig, inte alltid lätt att kombinera träning med viktnedgång, resultaten uteblir om jag äter för lite, och jag måste också akta mig för att falla in i gamla mönster igen. Dessutom har jag rätt svårt för löpning har jag märkt, är en utpräglad intervall-människa, får jag bara vila då och då så orkar jag hur mycket som helst, men att mala på i ett konstant tempo är obeskrivligt jobbigt. Vet inte om det beror på all fotbollsträning, eller medfödd avsaknad av talang, men det känns som en stor omställning, fast också oerhört roligt att röra på sig igen!
31 juli 2012 16:44
3

Joggingfunderingar

Sol, regn och hagel(!) idag, borgar för underbart joggingväder ikväll alltså :) Funderar lite inför kvällens runda. Är visserligen novis, men tycker det är väldigt svårt jämfört med fotboll, där har man så mycket runt omkring som pushar en, medspelare, motspelare, bollen etc gör att det är lätt att ge allt. Under en joggingrunda har man bara sig själv och det tycks kräva ett psyke jag saknar. GPS:en finns förvisso, men den talar bara om hur jag ligger till, den får mig inte att ge det där lilla extra... Så hur pushar man sig själv bättre, nån som har några tips? Vet att jag har krafter för mer, som bäst i år har jag gjort rundan på 55:36, och det var en gång när jag egentligen bara hade tänkt springa 8 km, men fortsatte efter att ha tittat på klockan. Sen dess har jag legat stadigt kring 57, lura sig själv sådär går bara en gång. På joggingsiter brukar det stå att det bästa är att hålla en jämn fart hela tiden, och allra helst ska den sista halvan vara snabbare än den första. Varför då? Jag förstår att man måste hushålla med krafterna och inte förivra sig, men vad spelar det för roll om de snabbaste kilometrarna ligger i början, mitten eller slutet, har man inte samma resurser att avverka ändå? Har provat alla varianter, men kan hittills inte se att mina sluttider påverkas nämvärt av detta, letar jag efter mönster så verkar det bästa snarare vara att gå ut ganska hårt på de första 5, sen vila lite på 6-7, därefter öka lite på 8-9 så tillsist en rejäl spurt. Ska man heller inte alls ta hänsyn till hur banan ser ut? Min runda har t ex en kilometer (nr 7) som enbart består av en uppförsbacke i 3 delar, gör jag den på 5:30 så kommer det en rejäl dip efteråt. Sträckor på grus och i skog tär också lite mer på orken. Kikar man mellan kilometertiderna så springer jag fortfarande väldigt ryckigt, ofta tittar jag på klockan när det är 4-500 meter kvar och lägger då in ett ryck alt vilar, är det kanske det som är den största boven? Har sånt skönt spring i benen nu, men blir lite OS först :) De svenska fotbollstjejerna ser ut att vara i kanonform idag, kul!

Kommentarer

  • 31 juli 2012 17:20
    Nos
    Ja du. Jag har använt mig av att hålla olika puls olika gånger jag springer, ibland 65-70% av maxpuls, ibland 80-85%. Jag tycker det känns motiverande. Och jag brukar bestämma mig för om det ska vara ett typ 20-min-pass eller 60-min-pass, och anpassa hastigheten därefter. Hoppas nån annan svarar på de övriga frågorna, jag är i te heller nån expert men har tills för några år sen avskytt löpning, tills jag fick en pulsklocka. Då blev det plötsligt kul!
  • 31 juli 2012 18:23
    tack för tipset, det kan helt klart vara värt att prova! följde med en pulsmätare till gps:en, men den slängde jag in i garderoben och tänkte att det är för avancerat för mig ;) kul också att du börjat gilla löpning sådär plötsligt! hade liknande känslor förr i tiden, men nu är jag fotbollsinvalid och lycklig att det finns nåt jag kan göra.
  • 31 juli 2012 18:26
    Nos
    Ja, min pulsklocka har också en massa avancerade funktioner som jag inte använder, bara det här med just pulsmätning tycker jag är suveränt. Anledningen att jag hittade till löpningen var att jag fick barn, då är det suveränt att spara tid genom att kunna träna på en gång man kommer utanför dörren.

Logga in för att skriva en kommentar.