icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta träningsnarkoman som gick upp i vikt väldigt fort när en knäskada tvingade mig att sluta idrotta abrubt. Gick från 50 till 75 kg på 2 månader. Att gå ner dem igen har varit en lång kamp, men är nu på gång, tänkte dock nöja med vid 55 kg.

Försöker även komma igång och träna igen, fast med måtta den här gången. Knäskadan hindrar mig från att springa fort, så att spela fotboll igen är tyvärr omöjligt, satsar på att jogga istället, och göra det bästa av situationen. Har kommit fram till att jag kan springa strax under 12 km/h utan att få ont, så mitt första delmål är att göra milen på 50 minuter.

Detta är en utmaning för mig, inte alltid lätt att kombinera träning med viktnedgång, resultaten uteblir om jag äter för lite, och jag måste också akta mig för att falla in i gamla mönster igen. Dessutom har jag rätt svårt för löpning har jag märkt, är en utpräglad intervall-människa, får jag bara vila då och då så orkar jag hur mycket som helst, men att mala på i ett konstant tempo är obeskrivligt jobbigt. Vet inte om det beror på all fotbollsträning, eller medfödd avsaknad av talang, men det känns som en stor omställning, fast också oerhört roligt att röra på sig igen!
27 augusti 2012 17:57
5

Pepptråd vila?

Ska springa Tjejmilen på lördag, blir mitt förstå lopp nånsin och även om jag är i en startgrupp där jag knappast kan göra en bra tid, tror jag det vore synd att förstöra upplevelsen genom att känna mig sliten. Därför har jag sedan länge bestämt mig för att vila lite två veckor innan, men det är bara så olidligt svårt! Allt jag lyckades avstå från förra veckan var cyklingen, den här har jag bestämt att det enda jag får göra är 8 km imorgon och 5 km på torsdag. Vet att vilan kommer göra mig gott, men behöver stöd, hoppas det hjälper att skriva om planen här, så måste jag berätta ifall jag misslyckas också. Känns extra jobbigt eftersom joggingen börjar gå bättre igen, och det är så himla roligt. Senaste milpasset hittade jag äntligen rätt fart och lyckades göra en ovanligt jämn runda, de första 7 kilometrarna pendlade mellan 5:24 och 5:34 (väldigt liten variation för att vara mig), den 8:e består av en seg tredelad uppförsbacke så den blev lite långsammare, men jag körde inte slut på mig där utan var tillbaks på 5:30 igen efteråt och fick till en bra avslutning. 54:40 blev sluttiden, och jag längtar så efter ett nytt försök! Första delmålet på 50 minuter är snart inom räckhåll, och verkar inte alls omöjligt längre!

Kommentarer

  • 27 augusti 2012 18:29
    artlen
    Jag ska oxå springa tjejmilen på lördag. Detta blir min tredje tjejmil. Resultatet kommer inte att bli särskilt bra då min uppladdning har störts av både det ena och det andra. Jag tycker oxå att det är svårt att vila, men det behövs inför ett lopp. Lycka till och jag tror att du kommer att göra en jättebra tid!
  • 27 augusti 2012 18:51
    Glaad70
    Ska också på Tjejmilen, men jag tillhör fegisarna som startar långt bak i leden. Jag har nämligen en spärr, jag "kan inte" jogga. Eller, klart jag kan men mitt huvud fattar inte det. Så jag har lovat mig själv att direkt efter Tjejmilen börjar träningen med att lära mig jobba. Det handlar om att jag ska tillåta, till en början, mina pw att kanske ta lite längre tid för att jag ska köra intervallträning... Har kört pw och styrka idag, ska köra en sväng imorgon och på onsdag sedan går jag ner i vila... Lycka till på lördag!!
  • 27 augusti 2012 20:33
    OneOnine
    artlen, tack, skönt att det finns folk som förstår! vilan behövs, och på lördag ska jag bara tänka på att ha roligt. trist med din uppladdning, önskar dig stort lycka till också! Glaad, du kan! menar du att du har svårt att jogga långsamt, eller att springa alls? efter tjejmilen blir det fullt ös för mig också. jättemycket lycka till du med!
  • 28 augusti 2012 09:03
    Glaad70
    OneOnine, det största problemet är att JAG tror att jag måste springa fort. Sen har jag fått för mig att jag inte kan. Du vet löpsteg som inte existerar osv. Men jag vill gärna "lära" mig jogga, och då måste jag ju också acceptera att det kan ta tid innan jag knäckt koden, till "joggarnas värld"... Allt handlar om TID och TÅLAMOD!! Men jag är ganska envis så... ;)
  • 28 augusti 2012 13:42
    OneOnine
    förstår precis, hade liknande problem för många år sedan. kunde jogga ihop med andra, men inte på egen hand, då sprang jag slut på orken efter 10 minuter. löste det med att säga åt mig själv att jag måste vara ute och jogga i en timme, vad som än händer får jag inte gå eller stanna. det funkade faktiskt, efter ett tag accepterade jag att jag måste hålla långsammare fart. nu den här vändan började jag jogga på "allvar" i vintras, mycket på grund av en knäskada som gör att jag får ont om jag springer för fort, så det var lite lättare ;) däremot hade jag ändå i början enorma problem med att jag gick ut för hårt. det roligaste var liksom de första två kilometerna när jag orkade hålla lite högre fart, ville inte gå miste om den känslan. fick lite tips på andra forum om hur man slutar med det, och kom även på att jag kunde ha lite skoj i slutet istället, sista kilometern ger jag allt. det där med löpteknik har jag också haft svårt med, det blir bättre med tiden, men jag tror ändå det kan vara bra att börja fundera på det lite tidigare än jag gjorde. jogga riktigt långsamt kan jag fortfarande inte, försöker varje uppvärmning, men det vill sig ändå inte riktigt... så det finns absolut hopp för dig också! blogga gärna om det :)

Logga in för att skriva en kommentar.