Det här med bröd

Mitt förhållande till bröd och kolhydrater är ganska ansträngt och dubbelsidigt. Å ena sidan vet ajg om att jag behöver kolhydrater för att inte bli knäpp och för att kroppen ska fungera optimalt. Å andra sidan finns en skräck för kolhydrater där bröd står som bild för allt vad hemska kolhydrater heter. Självklart finns det olika sorters bröd som är mer eller mindre nyttiga. I måttliga mängder är bröd eller andra kolhydrater varken farligt eller skadligt för figur och hälsa. Men det här står då i kontrast till min sjuka hjärna och mitt monster som säger åt mig att jag måste reducera allt vad kolhydrater heter för att inte bli tjock samtidigt som jag sitter och proppar i mig godis, choklad, kakor och liknande. Hade precis ett samtal med kärleken om just det här med bröd. Min man är väldigt smal och rör sig mycket. Han berättade att han åt salta pinnar till frukost (eller som en del av frukost) något jag oponerade mig kraftigt mot. Då liknade han dessa pinnar med bröd, vilket egentligen inte är helt fel och jag insåg igen hur monstret så sakta börjat sätta sina klor i mig igen. Sådär sakta sakta så man knappt märker det... Jag gillar bröd, helts nybakat, men skräcken sitter där så jag äter det alltid med måtta och aldrig till frukost. Är så hemkst när man bit för bit inser hur sjuk hjärnan är ibland. Den 27 augusti har jag dock äntligen fått tid på ätstörningsenheten och min behandling inom kbt kan börja. Jag ser så fram mot det!!!

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.