icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Christina heter jag, är 50 år och bor i Norrköping med mina två katter. Har väl alltid haft lite kulmage sen puberteten men för tio år sen gick jag ner 12 kilo med hjälp av Viktväktarna. Har nu gått upp dessa kilon och lite till, så nu är smärtgränsen nådd! Känner mig plufsig och ful, och hittar inga kläder som sitter bra. Men nu har jag gjort en nystart, är grymt motiverad, har börjat jogga en halvtimme varannan dag och har kommit upp ur sockerträsket.
13 juli 2015 09:24
4

Normalviktig ?

Äntligen under "överviktsgränsen" i BMI! Fast jag ser mig själv fortfarande som överviktig eftersom det är så jädra ojämnt fördelat. Smala ben och höfter, stor mage och rund i ansiktet. Men nu när jag speglar mig framifrån så börjar det i alla fall bukta inåt i midjehöjd :)

Läste förresten om ett nytt sätt att mäta hur vi mår som forskarna kommit på. Man tar ett rep = längden, viker det dubbelt och kollar om det går runt midjan :) Midjan ska alltså vara hälften så mycket som längden... 176/2=88, ha jag klarar mig med 4 cm marginal :) Hamnar man över så riskerar man att drabbas av diverse elände men det visste vi väl redan...

Gillar

Kommentarer

  • 13 juli 2015 13:16
    babs2

    174 lång och en midja på 103, jag får kämpa, men det visste jag ju!

  • 13 juli 2015 13:36
    Bella50

    Jag med...162cm / midja 92cm. 👍

  • 13 juli 2015 22:09

    Kämpa på allihop, det viktigaste är att inte ge upp!

  • 14 juli 2015 11:14
    Jessand

    Jo det är ju det där med fördelningen...själv har jag typ inga bröst kvar, men ändå lite daller på magen, bred bak och lår fast jag har ett BMI på 20,8. Magmåttet du beskrev klarar jag i alla fall...alltid nåt smiley

Logga in för att skriva en kommentar.