Barn förgiftas av sin hemmiljö och är det verkligen så nyttigt med fisk?

– Vi har noll koll, säger Ethel Forsberg. Att just hon säger det är lite oroväckande. Fram till hösten 2010 var hon nämligen generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Hon citeras i boken ”Den flamsäkra katten” som Naturskyddsföreningen har gett ut. Bokens titel har en förhistoria. Professor Åke Bergman vid Stockholms universitet gjorde en studie över hur mycket flamskyddsmedel katter har i blodet. Nivåerna var skyhöga, katterna var ”flamsäkra”. Små barn rör sig i samma miljöer som katterna, de kryper på golv där damm, småprylar och elsladdar ligger. Dessutom slickar de och tuggar på allt. Om katterna är ”flamsäkra” är våra små barn troligen det också. Kemikalier kommer i skolmaten Vi är ständigt omgivna av kemikalier som [FET]flamskydds-medel, ftalater, bisfenoler [/FET]och så vidare. Det finns i dag ungefär 30 000 kemikalier på marknaden. Allt för få har genomgått en tillfredsställande riskbedömning. Det mesta i våra hem består av kemikalier, eller är tillverkat med hjälp av kemikalier. Över tid släpper leksaker, möbler, elektriska apparater, sladdar och liknande ifrån sig kemikalierna i inomhusluften och som damm. Mycket tyder på att just [FET]barnens rum och förskolan är mest hälsofarliga[/FET]. Vår inomhusmiljö har blivit giftig. Ett av ämnena som förekommer är bisfenol A. Det förbjöds nyligen i nappflaskor och barnmatsburkar, eftersom det är hormonstörande och har kopplats till cancer, diabetes och fetma. Men det går fortfarande att hitta i plasttallrikar i skolmatsalar. När plasten hettas upp finns det risk att bisfenol A överförs till maten. Dessutom är ämnet fortfarande tillåtet i bland annat konservburkar och läskburkar. – Anmärkningsvärt att man tillåter ett hormonstörande ämne i vanliga konservburkar, man vet i dag att det överförs till maten vi sedan äter, säger Ulrika Dahl, ansvarig för kemikalier på Naturskyddsföreningen. Barnen utsätts för experiment Kemikalier riskbedöms en och en. Men så utsätts vi inte för dem. I stället förekommer en lång rad kemikalier samtidigt i luften eller dammet. Kemikalier som var och en för sig inte behöver vara så farliga kan sammantaget ge stora skador. Forskarna kallar det ”cocktaileffekten”. Problemet är att lagstiftning och myndigheter inte har hängt med och att [FET]den mäktiga kemikalielobbyn motarbetar alla förändringar[/FET]. Vissa ämnen bör förbjudas helt, som bisfenoler, men användningen av kemikalier måste också minska generellt. Det bästa vore förmodligen att ställa högre krav på företag att bevisa att kemikalierna är ofarliga. Samt att ändra lagstiftningen så att hela grupper av kemikalier med likartad struktur kan förbjudas. I dag är vi, och våra barn, utsatta för ett fullskaleexperiment och har faktiskt ingen aning om hur alla kemikalier kommer att påverka oss. Vill vi verkligen det? [FET]Miljögifter[/FET] DDT PCB Metylkvicksilver Dioxiner Bly Växtskyddsmedel Bromerade flamskyddsmedel Många av de farligaste miljögifterna som PCB och DDT är förbjudna i Sverige men då de bryts ner under mycket lång tid kan de fortfarande finnas i fet fisk. Kvicksilver är en metall som finns naturligt i miljön, men människan har ökat den mängd kvicksilver som finns i naturen. I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver (MeHg). Metylkvicksilver ansamlas i fisk, och de högsta halterna återfinns i stora rovfiskar. Det har uppskattats att kvicksilverhalten i enkilosgädda överskrider gränsvärdet 1 mg/kg i ca 10 000 insjöar i Sverige. Konsumtion av fisk är den största källan till metylkvicksilver man får i sig och det kan mätas i hår och i blod. Hos gravida kvinnor 1996-1999 var medianvärdet för kvicksilver i hår 0,35 mg/kg, medan den högsta kvicksilverhalten i hår var 1,5 mg/kg. I genomsnitt dubbelt så hög kvicksilverhalt i hår uppmättes hos kvinnor som ofta äter fisk; medianvärde 0,72 mg/kg, variationsbredd 0,08-4,0 mg/kg. Studier av kvicksilverhalter hos sport- och yrkesfiskare visar också på högre halter än hos gravida kvinnor.

22 juli 2012 08:54

Rapchic

Min man har redan skaffat en bok om hur man gör egna lekasaker i trä för många barnleksaker är ju i plast (=massa kemikalier) så trä är nog mycket bättre :) iallafall om man har koll på målarfärgen. Och när det gäller fiskar så är det väl som med det mesta annat, ju lägre ner i näringskedjan ju bättre :)
22 juli 2012 09:21

Thyra36

Men är det inte förvånansvärt att livsmedelsverket överhuvudtaget sätter gränsvärden på gifter? För mig är gift, gift, inget vi skall ha i oss, varken i små eller stora mängder och definitivt inte i maten. Men det är stora pengar och stora krafter som är inblandade, så den vägen är det inte lönt att gå. Själv gör jag vad jag kan genom att handla så naturligt och närodlat det går. Samtidigt gynnas småhandlarna i min omgivning, miljön sparas och grönsaker, fukt och bär, smakar mycket mer när de fått mogna i solen innan de går till försäljning. Vad gäller fisken, så finns det säkert hur mycket gifter i fisk som helst, som i allt annat. Men som Rapchic sa, ju längre ner i näringskedjan desto bättre :-)

Vivekas blogg

Barn förgiftas av sin hemmiljö och är det verkligen så nyttigt med fisk?

Kommentarer