Mitt första avtryck i bloggandet blir - men vad f-n!

Jaha, ska man ge sig ut i bloggandet? Blotta sig lite? Det kanske jag skulle behöva, lite som terapi ni vet. Jag bär på mycket känslor, inombords, mycket låter jag komma ut, men inte mycket av det där innersta, det där som verkligen avslöjar mig och hur sårbar jag är. Har väldigt dåligt självförtroende på många punkter, och är osäker, men det är det nog inte många som vet. Jag äter av många skäl, tröst, belöning, comforteating, feel-good eating. Men det är aldrig någon feel good känsla efteråt. Istället blir jag deprimerad och föraktar min dåliga karaktär. De kilon jag vill gå ner är inte många, men de är tunga för mig och förknippade med mycket negativitet i mitt innersta. Jag tror att jag ska försöka skriva av mig lite, tvinga mig till insikt och tvinga mig hantera det som är tungt. Efter att ha slarvat bort de senaste två veckorna, hamnat i en ännu djupare svacka som börjar närma sig en depression som jag måste göra något åt, ska jag idag försöka mig på klyschan "ryck upp dig och kom igen". Livet är inte slut för att jag misslyckats sista tiden, jag har alla möjligheter att börja om, så... Vad f-n, kom igen, hur svårt kan det vara? :-)

Kommentarer

11 april 2013 08:34

AnnikaE

Du fixar det! Kram!
11 april 2013 09:26

annso79

Tack för peppning, det värmer verkligen! Jag blir så glad av att någon bryr sig överhuvudtaget om lilla mig.... Nu är ju inte min depression totalt sett relaterad enbart till min vikt, utan till mina tankar av att hela jag är värdelös och inte värd för någon att tycka om. Jag avskyr verkligen mig själv. Men att misslyckas även med kost och träning bygger ju på min negativitet. Den förändring jag måste göra är grundläggande och nödvändig, för att jag ska lyckas både med vikt och allmänna välmående. Jag har mycket att kämpa med, men jag SKA kämpa på och ta mig ur den här djupa svackan, starkare och bättre på andra sidan! Jag tror det kan vara enormt bra för mig att försöka hitta stöd här.

Logga in för att skriva en kommentar.