Fröken effektiv

På gott och ont så gillar jag effektivitet. Eller är väl snarare allergisk mot ineffektivitet!? Jag vet inte om det delvis beror på att jag mellan 6 och 27 års ålder tränade gymnastik på elitnivå och la då med andra ord nästan all min vakna tid på skola/jobb och träning, att jag alltid lärt mig att planera, puzzla med min tid för att få plats med allt som ska göras, allt som ska hinnas. När jag nu, som snart 29-åring, har lagt min aktiva gymnastikkarriär på hyllan så känner jag att min tid är otroligt dyrbar. Min tid är givetvis inte mer dyrbar än någon annans, men för mig är den värdefull, ovärderlig och kanske det viktigaste man har?!? Plötsligt har jag tid, efter jobbet, att faktiskt göra just det jag har lust att göra. Allt som oftast innebär det träning, hänga med kompisar, laga mat och pressa in lite inredningskonsult-studier mellan varven. Inser när jag skriver detta att min ineffektivitets-allergi går hand i hand med min rastlöshet! Det ska va en ruggigt bra film/tv-program för att jag ska ha nog att bara sitta och titta. Tycker om när jag kan kombinera tv-tittandet med något kreativt, virka, plugga, pyssla. Precis likadant känner jag när det gäller träning. Många hävdar att man ska kombinera hög-och lågintensiv träning, inte alltid köra stenhårt utan ibland istället ta en pormenad. Det funkar inte för mig. Jag vill köra kort, hårt och intesivt, men framför allt EFFEKTIVT! Varför promenera i 2 h när man kan köra intervallträning i 1 h och uppnå samma eller högre förbränning?!? Jag är oxå helt klart mycket mer effektiv själv när jag vet att jag måste vara det. Har jag lite att göra på jobbet så kan jag vara ganska trög, men kan istället vara effektiv när jag har en deadline som jag måste hinna. Jag gillar press, stress och återigen effektivitet. Kombinationer av saker som ska göras! film/virkning, löpning/ljudbok, resande/plugg osv. Folk i min närhet kan tidvis tycka att jag är galen, att jag stressar för mycket. Jag kan periodvis hålla med. Jag kan tex bli stressad för att jag vill hinna med jobb, träning och mat för att kunna få en stunds ledighet på kvällskvisten. Men hallås?!? Jag stressar för att kunna slappna av, haha. Jo, jag är lite galen..... men rastlös och effektiv :) Jag får otroligt mycket ångest när jag slösar med någon annans tid, kommer för sent, glömmer bort osv. Troligen för att jag själv tycker att min tid är dyrbar. På samma sätt kan jag bli irriterad av att folk slösar med min tid, även om jag återigen vill poängtera att den inte är mer värd än nån annans tid. Någon som känner igen sig?!? Tid, oavsett vems, är ju som bekant inte obegränsad och vi måste använda den tid vi har med omsorg! Därför tänker jag intervallträna idag på löpbandet, men en god bok i hörlurarna. Och efter det ska jag laga middag och nästa veckas matlådor SAMTIDIGT :) Världens längsta inlägg, tack för att du läst hela :)

fingelins blogg

Fröken effektiv

Kommentarer